Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 7. Ljungeldar på Riddarhuset: riksdagsscener och debatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken betänksamt och varligt tagit dessa steg, dem riksdagarna i
sina önskningar påyrkat, och som framför allt blifvit bedrifna at
dessa författare, dessa opinionsfabrikanter, som oupphörligt
före-speglat nyttan och herrligheten af nyheter, möjligen gagneliga i
andra länder, der de uppvuxit och hopgrott med samhället, men
hos oss i högsta mått sträfvande mot natur, mot folklynne, mot
öfliga och orubbliga, åtminstone för århundraden ännu orubbliga
inrättningar och tänkesätt.
Icke vill jag härigenom uttrycka något klander mot vår
styrelses beslut att i dessa fall och i någon mån hafva eftergifvit för
samtidens pock äfven till sin egen skada. Den bästa varningen
är erfarenhetens. Vi hafva hittills blott satt ena foten utöfver
afgrundens rand; öppna ögon och ett steg tillbaka, till och med
blotta stillaståendet, kan oss rädda.–
Skola vi väl tro, att en ministerstyrelse med jagande och
bortjagande förvaltare; kunna vi antaga att en representation, som
efter ena förslaget blott föreställer penningevärde, eller efter ett
annat, sammanpackar stridiga element dem endast konungars för
Sverige alltid helsosamma myndighet gjort endrägtiga till landets
båtnad; skola vi förmoda, att riksdagar, förflyttade i vår
sockne-stugor, att näringsfrihet utsträckt till alla och till allt, att ändrade
arfslagar, omkastade skattebördor — att alla dessa och alla öfriga
redan nämnda eller uti våra statsförbättrares bröst ännu hvilande
reformer icke stöta något intresse, icke strida mot några meningar,
icke rubba något förhållande? Hvilken trollmakt finnes nu i
Sverige att utan motstånd, utan våld, införa så genomgripande
förändringar? Och har svensken nu i detta ögonblick upphört
att ega sin så beryktade och lyckliga tillgifvenhet för
fordomdags-ordning, till hvars bibehållande, äfven i skadliga fall, han så ofta
genom motstånd och upplopp bekymrat sina visa och varsamma
konungar? Ämna vi hädanefter icke ega någon styrelse, icke
lemna eller fordra lydnad och aktning? Om vi det likväl önska,
hvar-för då genom tadel, hån och bitterhet utdrifva sjelfva andan och
själen i stat och samlif, vördnaden och kärleken, utan hvilka alla
lagar äro falnade lik. ^ ’
Ingen fiende står på våra gränser; lagen har ej upphört att
lemna oss rätt och skydd. Vetenskaper, åkerbruk, bergverk,
slöjder och handel förkofras; ingen statsskuld trycker vårt rike. Hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
