- Project Runeberg -  1809 och 1810. Tidstaflor / Del 1 /
79

(1850) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svenska karaktärslytena, afund, otacksamhet och
öfvermod, icke saknade sina mäktiga representanter.
Adlersparres anförande begärdes visserligen på bordet,
ty man vågade ej ännu gå så långt som att kasta
det under bordet, huru gerna mången önskade sig
kunna det. Den visade likgiltigheten var emedlertid
fullt tillräcklig för talaren att se hvad klockan var
slagen. Han fann: att han på detta rum ej kunde
verka, såsom han det säkerligen kunnat, om han litet
längre stödt sig på sin revolutionära makt. Han
sörjde icke sin motgång, men blef tyst under
riksdagen. Han ville med denna tystnad afgifva den
innerligaste bön åt efterverlden: att icke sammanblanda
honom med 1809 års lagstiftare
[1].

V.



Friherre L. A. Mannerheims icke särdeles
vågsamma företag att uppsäga den arresterade och strängt
bevakade Gustaf IV Adolf och dess bröstarfvingar tro
och lydnad, hade en egen lycka att till det yttersta
hänföra Ståndet, liksom hade den mest afgörande
seger öfver rikets fiender blifvit förkunnad.
Ridderskapet och Adeln gick i sin förtjusning ända derhän,

[1] I De la Gardiska Archivet förmäles, — dock
bevisningslöst, — hurusom Adlersparre vid något tillfälle, uti
förtrytelsen öfver Ständernas oupphörliga kif och långsamhet att
besluta, lofvat Hertigen att med Vestra arméen upplösa
riksdagen. Berättelsen, en uppenbar parti-lögn, saknar dock ej
sin ganska pikanta vändning, så till vida, att
Riksföreståndaren verkligen vid ett tillfälle, då privilegii-frågan förevar, hälften
skämtande, hälften misslynt yttrade: »Gudskelof, jag har
Adlersparre och Vestra arméen ej långt borta.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:04:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acatidstav/1/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free