Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala Universitetsbiblioteks historia intill år 1702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
omfång. Hvad handskrifterna däremot angår torde
förhållandet snarare varit ett omvändt, så att Gustaf Adolfs
bibliotek afgifvit vida mindre än hälften, om det också ej
kan numera med full evidens bevisas. Det är visserligen
sant, att om man ensamt fäster sig vid nu i behåll
varande handskrifter, som antagligen tillhörde biblioteket
redan år 1648, öfver hälften af dessa antagligen äro komna
ur konung Gustaf Adolfs bibliotek. Ty af bibliotekets
nuvarande 733 latinska medeltidshandskrifter (om någon
annan kategori kan det ej vara tal, ty af grekiska,?)
orientaliska eller svenska handskrifter fanns ännu ej något)
hafva 680 sannolikt från början tillhört detsamma, men
af dessa äro 1 min tanke mer än hälften ur konung Gustaf
Adolfs bibliotek, i det jag anser, att af de 326 nummer,
som tillhört Vadstena, de 21, som tillhört Stockholms
Gråmunkekloster, och öfriga 99, som mer eller mindre tydligt
angifva sig såsom varande af svensk medeltidsproveniens, ?)
nästan alla måste hafva tillfallit biblioteket genom konung
Gustaf Adolfs donation. Men då bibliotekets handskrifter,
som nyss visats, år 1648 uppgingo till ungefär 1,165 och
då den förstörelse, om hvilken jag längre fram skall tala,
som under tidehvarfvets lopp hemsökt handskrifterna,
säkerligen nästan uteslutande gått ut öfver s. k.
papistiska handskrifter, som ej ägde något intresse för Sveriges
historia eller antikviteter, följer däraf, att flertalet af de
handskrifter, som år 1648 förefunnos, torde varit af
utländskt ursprung.
1) Erik Benzelius, som väl måste antagas hafva känt till
förhållandet, uppgifver bestämdt, att före hans tid fanns icke en rad, mindre
bok mss grekiska i biblioteket. (Se Brefväxling mellan E. Benzelius
och G. Benezelstierna, utg. af Lidén 1791 s. XIX.)
2) Jag har i en bilaga nr 1 till ledning för kommande forskare
meddelat, hvilka handskriftshummer, som äro af svensk proveniens och
från hvilka orter, där så låtit sig göra. Tiden skulle ej medgifvit mig
att äfven här angifva titlarne, oafsedt att utrymmet skulle förbjudit det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
