Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala Universitetsbiblioteks historia intill år 1702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
hotande hus, som varit ämnadt till lokal för
antikvitetskollegiet, och att upptaga en förbindelse mellan
byggnaderna. Därjämte riktade han en personlig skrifvelse
till kanslärn med samma förslag, skildrande med värme
bibliotekets trångmål och omöjligheten af att ordna och
bevara en samling, som särskildt af brist på luftväxling
hotade att multna bort. I samma anda och kanske än
kraftigare skref Olof Rudbeck till kanslärn, hvars öra
altid stod honom öppet. Han yttrade, att biblioteket
vore icke allenast för trångt, utan »sannerligen så
väskakligt, efter halfva delen af böckerna stå som i en källare,
och redan så förderfvade, att när man tager i bladen gå
de sönder.» Med mycken skärpa fälde han domen öfver
sina kolleger i konsistoriet i följande minnesvärda uttryck:
»Och skulle böckerna väl länge stå där, förr än många
skulle här finnas, som om dem bekymmer skulle draga,
ty jag tror att vi mäst hafva den religionen att saummum
bonum är när vi få ut full lön.»’) Kanslärn fann
förslaget godt och uppmanade konsistoriet att låta Rudbeck,
hvilken nu som alltid i fråga om universitetets byggnader
uppgjort ritningar, verkställa arbetet. Någon bestämd
anvisning på medel för arbetet gaf han dock icke, utan
nöjde sig med att föreslå, att man skulle låta akademiens
bönder bestå timmer och dagsverken, låna teglet af
domkyrkan, hvarjämte han själf skulle söka utverka ett lån
i riksens ständers banco å 1,000 daler silfvermynt.
Biblioteket borde delas så, att det egentliga och större
biblioteket skulle förvaras i skåp uppsatta i de nya rum, hvilka
nu anskaffades, medan af dupletterna en bibliotheca
studiosorum kunde bildas och inrymmas i den gamla
bostaden. Det lösliga i planens ekonomiska gestaltning är
karakteristiskt för tiden och särskildt för Delagardie, hvars
!1) Konsistorii protokoll för den 18 september 1678. <Schefferus
och Rudbeck till Delagardie den 30 september och den 4 november
1678 (orig. i Riksarkivet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
