Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala Universitetsbiblioteks historia intill år 1702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
åter och fortsattes detta och nästföljande år. ’) Men det
var ej längre Rudbeck som skötte det, utan hans hätske
motståndare, Verelii efterträdare som bibliotekarie, Henrik
Schäötz. Kanske har man här att söka orsaken dels till
en så underlig åtgärd som den, att man år 1685 försålde
ej blott hälften af det året förut inköpta byggnadsteglet,
utan till och med nedtog och försålde takteglet för att
i stället pålägga torf, dels till att äfven denna gång
ombyggnaden aldrig blef färdig. Möjligen kan här hafva
medverkat, att redan nu planen på en tillbyggnad af
Gustavianum för att skaffa biblioteket en fullt
ändamålsenlig och rymlig lokal varit framkastad. Det vissa är
att f. d. antikvitets-kollegiets hus, blef, trots allt hvad
man påkostat, några år därefter (1691) åter nedrifvet.
Tyvärr har man icke ensamt den gamla lokalens
många brister att uteslutande tillskrifva de förluster, som
bibliotekets samlingar vid denna tid erfarit. Det är sorgligt
att omtala, men sanningen kräfver sin rätt, att
universitetets myndigheter utan några synnerliga betänkligheter
bidragit till dessas, särskildt handskrifternas, förminskande.
Hvilket omfång denna spoliering haft, kan numera ej på
siffran bestämmas, men att den ej varit så obetydlig,
torde vara tämligen säkert. Om nämligen uppgifterna i
katalogerna från åren 1638—1641 få tagas för goda, och
jag finner ej skäl att betvifla deras riktighet, skulle
biblioteket vid den tiden innehållit omkring 1,160 handskrifter.
Möjligen måste från detta antal sedan dragas de 50
nummer, som år 1648 förflyttades till drottning Kristinas
bibliotek i Stockholm, men denna minskning har sannolikt
till stor del motvägts genom tillkomsten af nya
handskrifter från Posen och Olmäitz, låt vara att af de förra
endast 6, af de senare nu ingen tyckes finnas i behåll.
1) Åren 1678—79 utbetaltes af biblioteksmedel 2,109 daler koppar
mynt för reparationen; åren 1684—385 889 daler samma mynt
(bibliotekets räkenskaper).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
