Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala Universitetsbiblioteks historia intill år 1702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
ej behöfdes efter Verelius, som efterlemnat hvarken hustru
eller barn, skulle lönen för ett år användas dels till
tryckning af hans arbeten dels till biblioteksbyggnaden.
Försöket aflopp dock ej bättre, än att konungen, hos
hvilken Schitz bönfallande sökt hjälp, den 29 januari
aflät en kärf skrifvelse till universitetet, att det ej ägde
förhålla lönen för den nye bibliotekarien, som han för
öfrigt endast ad interim nämt till denna plats, intills en
ordinarie teologie professur blifvit ledig. "’)
Den bittra stämning mot den objudne gästen, som
häraf alstrades hos kanslär och flertalet af professorerna,
och åt hvilken man, så ofta tillfälle bjöd sig, ej underlät
att gifva det starkaste uttryck, var ej ägnad att blidka
en så stridslysten man som Schätz, utan blott äggade
hans lika oförfärade som häftiga sinne ått gå anfallsvis
till väga mot att hvad han tyckte sig finna af slapphet
hos kanslär och konsistorium, särskildt mot det i hans ögon
godtyckliga regemente, som fera af professorerna och
främst naturligen Olof Rudbeck här syntes honom hafva
tillåtit sig. Så förklaras denna motbjudande episod i
universitetets lif, som särskildt kastar så mycken skugga
öfver Schätz” minne. Men man får dock ej förbise,
särskildt vid en teckning af bibliotekets öden, att, vid sidan af
de många och stora 1 ögonen fallande felen i mannens
karaktär samt åtskillig besynnerlighet och försumlighet i
öfrigt, funnos dock äfven några verkliga förtjänster. Han
har uppenbarligen ansett sig vara liksom konungen
personligen ansvarig för att statens rätt ej genom enskildes
egennytta eller godtycke förfördelades. Man måste hafva
1) Att Schiätz åtnjutit konungens särskilda förtroende är uppenbart.
Den 13 augusti 1685 förklarade denne, att Schitz ej kan befordras till
en högre ledig teologie professur, efter han ännu behöfves för de saker,
som konnngen honom anbefalt, men han skall behålla fjerde teologiska
professuren och gamla Upsala pastorat. Och efter hans död fick
statskontoret order den 22 september 1693 att i 3 år årligen utbetala 400
daler silfvermynt till hvardera af hans 2 söner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
