Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Rösträttsfrågans innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
ADOLF HEDIftf
som förfuska en politisk reform. Det är dessa som beröfva
samhället den oskattbara förmånen att en reform, i och
med känslan af vunnen, full rättvisa, väcker äfven den
fulla tillfredsställelse som är en kraft till hälsa; under
det att den halfva, genom en mängd af futtiga förbehåll
och inskränkningar blodlösa reformen ingenstädes väcker
hel glädje, men öfverallt halfva missnöjen.
Sådant och annat mer kan sägas till förmån för
deras mening som vilja öfverlåta åt händelserna att
diktera reformer under viljelöst bifall af dem, hvilkas tal
ännu i ögonblicket näst förut var nej.
Mången har lyckönskat sig till en sådan sakernas
gång i en revolution utan våld. Och likväl, när den frågan
snart skall ställas till dem som hittills uppehållit
rösträttsreformen: viljen I åtaga Eder ansvaret för ett experiment,
som från den stund då för sista gången Edert nej höres
ej längre beror af de nu beslutandes vilja, utan af okända
händelsers makt? — måtte de då besinna om det ej är
dem mera värdigt att behärska sakernas gång än att
lämna sig och sitt folk och dess framtid i slumpens våld.
Må de komma i håg att inom tre till fyra år mycket kan
hända; ingen kan rycka masken från morgondagens
anlete.
På ett folkmöte å Hagbardshöj vid Ringsted den 17
juli 1848 framträdde bland andra talare en husman Hans
Jörgensen. Den tanken, sade han, har gifvit det inkallade
äldre manskapet godt mod att de skulle strida för en
framtid som lofvade frihet och likhet.
»Lofvade»? Genom kungörelse den 4 april var
utlofvad en grundlagsstiftande riksförsamling; man
påskyndade en vallag, och den 24 oktober låg redan på
riksförsamlingens bord förslaget till det författningsverk, som
blef Danmarks Riges Grundlov af 5 juni 1849.
Men hade det ock dröjt längre under en tid, uppfylld
af krigets mångahanda bekymmer och alla en
nydaningstids omsorger, så skulle dock ingen ha tviflat på löftenas
fullbordan.
Skulle vårt land öfverfallas med krig, hjälpa inga
löften. Ingen har glömt att den regering, som inkallade
urtima riksdagen 1892, gaf och att riksdagen upprepade
och gjorde till sitt ett skattelöfte, så otvetydigt och
högtidligt som någon ed kan vara, och att de hjälptes åt
att skyndsammeligen fullständigt vräka den i landets och
i framtidens åsyn svurna förpliktelsen bland affallet, som
sopas ut ur politikens verkstad. Urtima löften ha blifvit
ett skymford.
Sådana löften ha icke gifvits och brutits om
rösträtten. Man började inom representationen 1892, fort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
