Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korta historier - Nattvardsbarnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
Torsten låg i sin betalda bädd vid Höjhammars
bruk en bit från kyrkbyn och väntade på sömnen.
Den gamla bruksänkan sov och snarkade i sitt
köksbås så att han hörde det ända in i rummet. De
vitkalkade väggarna med kungaporträtten glimmade,
ty det var måne och stjärnor i natt. Runt kring
stugan låg bruket med de tre masugnarna,
valsverket, smedjorna och verkstäderna. Han hörde
bruset av allt detta som från ett fjärran hav. Han
hörde också några flickor och pojkar nojsa utanför
fönstret och smög sig upp, drog från gardinen och
tittade ut. Gossar och flickor — en yngling höll
på att omfamna en flicka — han hade satt sig med
henne bakom krusbärshäcken och hon skrattade och
gjorde något motstånd. Torsten blev plötsligt
brännhet i kroppen. Så länge han kunde skönja något
genom dunklet — ty månen gick bakom moln —
stod han kvar vid fönstret, med brinnande ögon och
med häftig längtan dit ut. Han undrade hur gamla
de kunde vara. Och medan han gick och lade sig
mumlade han för sig själv:
— Den som hade den här nattvardsgången gjord
ändå!
Han tänkte på att han för några veckor sedan
försökt att få kyssa en av pigorna vid Nyhyttans
herrgård. Det var en liten klotrund och livligt utmanande
varelse och Torsten hade tyckt att när han nu var
lika lång som de andra karlarna, så... Men Lise
hade knuffat bort honom och sagt:
— Du har ju inte gått för prästen än, pojke!
Det var porten ut till livet han nu så småningom
skulle få vandra igenom i sällskap med sjuttiotre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
