Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har vunnit på 1888 års klasskrig i Sverge?
»Samhällsordningen», svara de blinde, »ty de farligaste bland agitatorerna sitta
redan i fängsligt förvar eller bli inom kort omhändertagna».
Denna föreställning vilar på det grundfalska antagandet, att
agitatorerna äro farliga i sig själva, att faran ligger i den större
eller mindre energi och talang de utveckla, då de »uppvigla
folket». Man vore frestad att hysa medlidande med så
barnsliga samhällsbevarare. Den verkliga faran är oåtkomlig för
reaktionen, den består i de växande massorna bakom agitatorerna,
i den andliga revolution, som försiggår bland folket såsom en
naturlig följd av den ekonomiska revolution, genom vilken
nationens flertal utplundrats, förtryckts och nedtrampats. Och dessa
massor, de visa tyvärr ingen tendens att minskas genom deras
vänners undanrödjande. De många och hårda domarna ha tvärtom
under detta år förorsakat en tillväxt i arbetarpartiets styrka,
varpå intet föregående år ger exempel. Här ha vi orsak och
verkan i så direkt förhållande som det är tänkbart.
Över hela landet har arbetarrörelsens vågor under detta år
gått allt högre. Det är icke blott i södra Sverge som
myndigheternas »åtgärder» endast gjutit olja på elden, det finnes väl
knappt en enda av våra stora och medelstora städer, som
branden ej nått och antänt. Partiets framsteg ha kunnat skönjas i
alla dess organ, och socialismen på landsbygden är icke längre
en dröm utan ett faktum. Vi ha vunnit i styrka på alla punkter,
ehuru vi för längre och kortare tid gjort förluster i enskilda
partiledare. Därför förestår visserligen arbetarorganisationen en
kris — men hur många kriser är ej arbetarrörelsen i stånd att
genomgå utan att förslappas eller avstanna!
Taga vi en noggrannare överblick av åttioåttans händelser,
skall det visa sig, tro vi, att den mest glänsande bragd
socialismen utfört under detta år, är det sydsvenska och speciellt
det skånska proletariatets hastiga väckelse, organisering och
uppfostran. Alla dessa framsteg, som nu en tid tagit det
borgerliga samhällets väktare så hårt i anspråk, ha huvudsakligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
