Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 100 —
om det kommer fremmande menniskor. Vad
har jag då gjort, är jag en brottsling? —
Han rår inte om sitt eget barn, skriver
han, han har i sin stora nöd sålt det för
flera år och kan inte giva en lösepenning.
Min Gud, finns det då slavhandel i vårt fria
Sverge?
Juva ensamhet, vad jag älskar dig! Dock
är den ensam, som kan luta sitt huvud till
naturens moderliga barm och höra hennes
hjerta slå af idel kärlek? Jag kysser små
blommorna, utan att bryta dem, min öm-
het skulle ju annars ge dem döden; jag
lyssnar på fåglarne, utan att vilja ha dem
i bur; det är ju fribetens fröjd, som ger
dem toner.
xx x
&x
Varför varnar min far mig oupphörligen
för denna S. och kallar honom en orm?
Han har ju alltid visat sig så vänlig, så ar-
tig mot mig, fastän jag liksom darrar i hans
närhet. Han bedyrade dessutom så heligt
sin oskuld, då man beskylde honom för det
lumpna dådet mot oss. Varför inte tro ho-
nom? Och den gamle generalen, vilkens
ombud han säger sig vara, han vill ju blott
mitt framtida väl, vill skaffa mig uppfostran,
vill sätta mig i en pension i Paris. — Ack,
Paris! Vad outsäglig lycka att få skåda denna
märkvärdiga stad, detta land, om vilket jag
i romaner läst så mycket. Konstens för-
låvade land, finns ingen Moses, som kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
