Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H. G. Hammar: Skeppsbyggnadsindustriens möjligheter i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPSBYGGNADSINDUSTRIENS MÖJLIGHETER I SVERIGE 63
tonnaget inom landet. Statsmakterna övervägde allvarligt att med
subventioner stödja varvsindustrien under de år, som skulle vara
nödvändiga för att giva densamma den styrka och organisation, som
behövdes för att den skulle kunna uppträda på världsmarknaden.
Ett skeppsbyggeri i stor skala, som icke kan konkurrera på
världsmarknaden, är dömt till undergång. Kundkretsen är nämligen ej
bunden av något visst område utan kan välja platserna för
nybyggnader och reparationer av sina fartyg allteftersom den finner för sig
förmånligast. Varvsindustriens ansökan om understöd blev
emellertid avslagen. Man anförde då som skäl härför, att förutsättningarna
för ett inhemskt skeppsbyggeri icke förefunnos. Här saknades:
1) Lämpliga och prisbilliga materialier.
2) Dugliga ledare (företagare) och arbetare.
3) Utsikter till nöjaktig och permanent avsättning.
Det är alldeles riktigt, att vi sakna valsat järn till
konkurrensmässiga priser, varför de svenska skeppsbyggarna måste räkna med
fraktsatserna från Rotterdam eller engelska ostkusthamnar i sina
kalkyler som tillägg på vad t. ex. holländare och engelsmän betala.
Detta gäller även för de danska varven, ävenså för varven inom
Östers jöbäckenet. Viss tariff politik har även tillämpats av de
preussiska statsbanorna samt de danska järnvägarna för att taga bort
en del av denna olägenhet. De svenska varven ha tullrestitutioner
och ha under de senare åren fått vissa lättnader beträffande
tullbehandlingen, som verkat välgörande. Det är att hoppas, att
statsmakterna fortsätta i denna riktning, då varje lättnad är av största
värde. Detta gäller ej endast för järnet, utan även för annan materiel,
som måste importeras. De materialier av valsat järn, som ingå i ett
fartyg, representera icke på långt när så stor del av fartygspriset,
som övriga delar tillsamman, vilka skola anskaffas för dess
färdigställande. Jag menar härmed trä, gjutgods, smiden, fast och lös
utrustning, hjälpmaskiner, möbler, tapetsering, målning m. m., vilket
allt måste anskaffas och inmonteras i fartyget. Dessa
värdeförhållanden variera mycket i olika fartyg, men man kan beräkna att i
ett vanligt linjefartyg av säg mellan 5.000 och 10.000 tons d. w.
är posten av valsat järn mellan 1/4 och 1/3 av hela det materialin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
