- Project Runeberg -  Affärsvärlden : ekonomisk veckorevy : 1901-1926 : Första kvartseklets festskrift /
83

(1925) [MARC] - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Falkman: Växlingar i de svenska naturtillgångarnas värde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄXLINGAR I DE SVENSKA NATURTILLGÅNGARNAS VÄRDE 83

vilken intill sen tid förblev vår näst jordbruket viktigaste näring.
Slutligen var det den stora exporten av fosforhaltiga järnmalmer,
som jämte virkesexporten tillförde landet de betydliga kapital, som
möjliggjorde det storartade ekonomiska uppsvinget under tiden
närmast före det stora världskriget.

Sala silvergruva är den enda silverförekomst, som varit av större
betydelse för landet. Redan under 1500-talet försåg den emellertid
Sverige med hela dess dåvarande förbrukning av silver; den
producerade under Gustav Vasas tid sitt maximum av ända till 4.500 kg.
årligen. Utvinningen av silver skattas till inalles omkring 450.000
kg., vilket givetvis representerade för äldre tider mycket stora
värden. Numera är Sala gruva, om icke alldeles tömd på malm, så
dock värdelös. Om den torde med viss sannolikhet gälla, att den
icke skulle hava varit brytvärd i dag vid nuvarande avsevärt lägre
silverpriser och högre arbetslöner.

Vilken betydelse man tillmätte dylika ädelmalmsgruvor på den
tiden, då landet hade svårt att skaffa metall till klingande mynt,
belyses därav, att det vid ett tillfälle på 1600-talet höll på att bliva
extra krigiska förvecklingar mellan Sverige och Danmark-Norge på
grund av bådas anspråk på den då nyupptäckta Nasafjälls
silvergruva, en på fjällkammen belägen fyndighet, som sedan aldrig kunde
brytas med ekonomisk framgång.

Ur Falu gruva, som under sin glanstid, framförallt på 1600-talet,
var utan jämförelse den främsta i världen, har tagits bortåt ett
40-tal miljoner ton malm, varur utvunnits enligt F. R. Tegengren
tillsammans c: a 432.000 ton koppar. Givetvis representerade detta på
sin tid långt större värden än de något över 500 miljoner kr., som
nämnda kopparkvantitet skulle betinga efter nu för tiden gällande
priser. Huru stort nettoöverskottet varit, är omöjligt nu fastställa,
men det har säkerligen varit en procentuellt mycket stor del av
tillverkningsvärdet. Gruvan torde ha börjat bearbetas redan under
förra delen av 1200-talet, och brytningen nådde sitt maximum under
1600-talet och början av 1700-talet. Det var den, som gav den
ekonomiska ryggraden åt vår storhetstids politiska expansion;
kopparn från Falu gruva finansierade kanske främst vårt deltagande i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:49:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afv25/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free