Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Falk: Om mässing och om mässingstillverkningen i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MÄSSING OCH OM MÄSSINGSTILLVERKNINGEN I SVERIGE 121
smältning. Sedan de under drottning Kristinas tid införda större
myntplåtarna börjat omsättas oeh vid mässingsbruk i utlandet fått
rop om sig att vara för mässingsframställning synnerligen lämpliga,
ökade kopparmyntningen, samtidigt varmed ock användningen av
kopparplåt till taktäckning å de rika adelsätternas slottsbyggnader
tog mera koppar i anspråk än tillförene. Då nu ock den inhemska
kopparproduktionen började minska, blev följden, att
kopparkompaniet i allt mindre grad kände sig benäget att förse mässingsbruken
med råkoppar, som lämnade lägre förtjänst åt kompaniet än den
myntade eller omyntade plåten. Så tvingades det ena efter det andra
av de anlagda mässingsbruken att nedlägga tillverkningen, sedan dess
medverkan att konsumera svensk koppar ej längre av behovet
påkallades, och av de »gamla» finnas nu kvar endast Skultuna och det
år 1661 privilegierade Gusums mässings verk.
Då, såsom alltjämt, fordrade mässingstillverkningen i Sverige, i
jämförelse med andra industrier, stort rörelsekapital, och behovet
därav växte, då man så småningom nödgades att i allt större
utsträckning införa (i början från England och Tyskland) koppar, allteftersom
den inhemska tillgången därav sinade. Galmejan, som hit
införskaffades från Schlesien, från Aachen eller från Posen, gjutstenarna, till
landet införda från S:t Malo (Bretagne, Frankrike), måste betalas
långt innan den därmed framställda produkten kunde försäljas, och
så bidrog jämväl penningeknappheten inom landet under och efter
de stora krigen att minska deras antal, vilka fortsatte med
mässingsframställningen.
En betydelsefull förändring i fråga om metoden för denna
tillverkning skedde, då man övergick till att legera koppar med metallisk
zink i stället för att smälta koppar och galmeja för erhållande av
mässing. De första lyckade försöken härutinnan utfördes av
engelsmannen Jacob Emerson år 1781, och år 1789 i den då utkomna andra
delen av »Bergverks-Lexicon» omtalar bergsrådet Sven Rinman
detta framställningssätt för mässing såsom under vissa villkor
möjligt och t. o. m. redan då här i Sverige något försökt.
Den franska revolutionen och Napoleonkrigen voro emellertid
nära att göra alldeles slut på svensk mässingstillverkning, vilken
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
