Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N. P. Mathiasson: Det produktiva livets framtidsutsikter med nuvarande framställningskostnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
N. P. MATHIAS SON
eller fingo ligga räntelösa. Därmed började en ny fars i vårt
ekonomiska liv.
Den enskilda företagsamheten räckte ej att tillgodogöra sig de till
privatbankerna inströmmande nytryckta sedlarna, varför
finansbolag bildades, med fina och förtroendeingivande namn som inbjudare,
och då man nu var riggad för finansiering efter den högre stilen,
börjades uppköp av aktier i gamla såväl som nya bolag, ofta med
påföljd att de nya aktieägarna framkallade ändring i bolagens gamla
regim.
Inflationen var nu i full gång. Nationalekonomer och lärde
tiil-kännagåvo för allmänheten, hur svenska kronans köpkraft föll dag
för dag och att enda medlet mot sådan förlust var att köpa varor,
aktier, jord, fastigheter och att utvidga fabriker. Varor saknades,
och därför kastade man sig huvudsakligast på aktier, som voro lätt
realiserbara, och egendomar. Efterfrågan blev stor, priserna stego,
särskilt som företagen kunde redovisa rätt stora vinster, men så
upphörde kriget i slutet av 1918, och en stagnation inträdde.
Nyanläggningar vid fabrikerna i förening med orimligt dryga skatter
länsade dessas kontanta dispositioner, och så kommo prisfallsåren
1920—21—22, som mattade och skuldsatte företagen, och i och med
att dessa blevo hårt skuldbelastade, föllo aktierna hastigt och i
orimlig grad, till ledsnad och skada för de tidigare så förhoppningsfulla
aktieägarna.
Efter krigsåren började nya tankar spela inom vetenskapens och
den högre finansens hjärnor med avseende på vad som borde göras
med vår valuta. Man skrek på sedlarnas indragning med ty
åtföljande högre guldtäckning och talade ofta om att man snarast
möjligt borde återföra kronans värde till sin fulla köpkraft, detta
särskilt med hänsyn till de små spararna, alltså deflation; ytterligheter
skulle det vara. Starka röster från industrihåll höjdes mot en sådan
politik till förmån för stabilisering av valutan. Man lyssnade ej till
s. k. praktikers råd. Svenska kronan skulle upp, och medan man
pratade härom, steg vår krona i häftigt tempo mot dollarpariteten.
Partivarupriserna föllo dock fortare än penningvärdet stegrades, men
arbetslönerna behagade ej, såsom de lärde hade spått, att falla i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
