Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G. Lagercrantz: Läget på byggnadsmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄGET PÅ BYGGNADSMARKNADEN
165
Till följd härav uppkom för de icke privilegierade, d. v. s. de, vilka
icke vid hyresregleringens inträde redan voro i besittning av
bostäder, ytterliga svårigheter att erhålla sådana. Då det enskilda
initiativet, väl väsentligen till följd av de rådande, högt uppdrivna
byggnadskostnaderna, ej trädde in i tillräcklig utsträckning för att
råda bot på de verkligt allvarliga olägenheterna, riktades krav om
sådant inskridande till det allmänna, stat och kommuner, och det är
allom bekant, i vilken vidsträckt omfattning dessa krav tillmötesgingos.
Deflationstidens allmänna prisfall nedbringade emellertid även
byggnadskostnaderna i ej oväsentlig grad. Då det vidare blev klart,
att hyresregleringen skulle upphöra och att därmed en återgång till
mera normala förhållanden på bostadsmarknaden stod för dörren,
trädde den sedan gammalt dominerande faktorn på
bostadsproduktionens område, den privata företagsamheten, ånyo i funktion, i viss,
ja betydande omfattning —• särskilt i fråga om egnahemsbyggandet
— under stimulans av statlig och kommunal kreditgivning, men även
med synnerlig livskraft oberoende av dylika handtag. För
närvarande verka båda de nämnda drivfjädrarna, den enskilda
företagsamheten och det allmänna såsom kreditgivare och lånegarant,
samtidigt. Det är då knappast att undra på, att utslaget också blir
utomordentligt starkt. Det är bekant att byggnadsverksamheten år 1923 var
betydligt livligare än under det mycket produktiva byggnadsåret 1913,
att 1924 uppvisade en ytterligare betydligt stegrad livaktighet samt
att innevarande år av allt att döma kommer att slå det föregåendes
rekord. Utan tvivel har byggnadsindustrien under de senaste åren
dragit till sig högst betydande kapitalbelopp; docenten G. Åkermans
nyligen i Svenska Stadsförbundets Tidskrift publicerade undersökning
har visat, att en förvånande stor anpart av det tillgängliga flytande
kapitalet under denna period investerats i bostadsbyggande.
Denna högkonjunktur inom byggnadsbranschen har bl. a. fört med
sig synnerligen höga produktionskostnader. Professor Silverstolpes
byggnadsmaterialindex står i oktober 1925 ännu på siffran 183, medan
generalindexsiffran är 148. Arbetslönerna, vilka ännu under år 1924
kraftigt stego, ligga emellertid långt högre och utgöra den väsentliga
orsaken till att indexsiffran för byggnadskostnader bragts upp till 230.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
