Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chr. Storjohann: Bokföring och statistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKFÖRING OCH STATISTIK
211
»approbatur», förklarat, att någon bokförare komme jag aldrig att
bliva. Han spådde rätt, ehuru på ett annat sätt än han tänkt sig.
Komma dessa rader inför hans ögon, så hoppas jag han ursäktar mig
min indiskretion, men efter nära fyrtio års förlopp kan väl ingen
skada ske och han har nog för länge sedan upphört att utbilda
bokförare. Jag återgår emellertid till patron J. och mitt samtal rörande
bokföring och resultatet därav, som helt enkelt blev, att vi kommo
överens om att bokföring var humbug och att jag skulle göra
avsevärt större nytta för min lön (250 kr. per år, normalarbetsdag från
solens uppgång till dess nedgång) om jag finge en ridhäst och från
hästryggen övervakade arbetsfolket. Att jag icke var sen att
efterkomma uppmaningen torde förstås av ovanstående »självdeklaration»,
och böckerna och alla lapparna lades åsido.
Patron J., en utomordentligt duglig och framsynt lantbrukare och
100 % hedersman, hade också belägg för sitt påstående och jag måste
be om överseende med en liten historia, som min gamle oförglömlige
husbonde drog för mig en gång på gårdskontoret. Jo, patron J.
hade en god vän som var den lycklige ägaren av en stor präktig gård
i Mälaredalen, själv bodde han i Stockholm. Varje vår kom
förvaltaren in till Stockholm och redogjorde för sitt fögderi, allt muntligt,
och till slut drogs plånboken fram och en kontant summa på cirka
15.000 kronor lades på bordet, och sedan avskedades denne trogne
förvaltare med ett glas punsch och en cigarr. Emellertid var en av
godsägarens vänner närvarande vid ett av dessa tillfällen och
förvaltaren var knappast utom dörren förrän vännen påpekade, att
man kunde ge sig sjutton på att när han så där utan bokslut etc.
redovisade så mycket pengar, så stoppade han med matematisk
säkerhet minst lika mycket i sin egen ficka. Godsägaren höll icke detta
för olikt och accepterade på rak arm vännens förslag att skaffa en
bokförare, man skulle då få se på ett annat resultat. Så skedde
även, bokföraren anlände till gården, dubbelt bokhålleri lades upp
och siffrorna växte som tistel på en fet träda. Nästa vår steg
förvaltaren in till sin husbonde, böckerna lades fram och »vinst- och
förlustkonto» slogs upp. Detta konto visade en avsevärd förlust
och vår gode godsägare greps av fasa vid tanken på hur han i saknad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
