- Project Runeberg -  Svenska öden och äfventyr /
139

(1907) [MARC] Author: August Strindberg - Tema: Middle Ages
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

också, och han föll i en slummer, där han satt i den
djupa fönsternischen.

Han vaknade vid att Giacomo lade sin hand på hans
axel. Då var det öfver midnatt.

De gingo till sängs; men helt vaken och språksam blef
Botvid, som nu var uthvilad.

»Hvad tror du egentligen på, Giacomo?» började han.

»På mina ögon och öron! Knappt det ibland, allra
minst då jag är sömnig», svarade Giacomo och gäspade.

»Tror du icke på något, som icke synes eller höres?»

»Nej, det har jag ingen rättighet till.»

»Tror du då icke, att det himmelska kan uppenbara
sig för oss här nere?»

»Jo, Gud, det gör jag visst! Jag vet, att det redan
har uppenbarat sig och att det uppenbarar sig dagligen
och stundligen.»

»Har det gjort det för dig? Hvar? När?»

»I allt, som mitt öga ser och mitt öra hör! Tror
du icke, att Gud skapat världen? Nå! Han har valt
världen för att genom den uppenbara sig för våra ögon
och öron!»

»Men världen är syndfull och fördärfvad!»

»Det är lögn», sade Giacomo och vände sig åt väggen.

»Är den icke? Men våra onda tankar och begär!»

»Hvem har sagt, att de äro onda?»

»Det säga de helige Guds män.»

»Det ljuga de! Och det finns inga heliga mer!»

»O, så du talar! Finns det inga! Men sådana som den
helige Augustinus, för att bara nämna en...»

»Jo, det var just den rätte! Han både stal och ljög
och bar sig oanständigt åt i sin ungdom, ja, han
säger så själf åtminstone i sina bekännelser.»

»Och du skall måla madonnan?»

»Ja! Hon har redan uppenbarat sig för mig! Hon kan
inte se ut på mer än ett sätt! Men för att kunna
framställa det skönt, måste man ha sett det, ty det
sköna är det sanna!»

»O, så du talar! Det sköna är det högsta, mena vi,
det högsta, som endast uppenbarar sig för några få
Guds utvalda!»

»Prata! Du ser just utvald ut! Har du hört talas om
Italiens störste mästare Rafael, som dog för några
år sen! Han målade af sina älskarinnor och kallade
dem madonnor, och de äro nu upphängda i kyrkor,
där de tillbedjas. Hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afventyr/page0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free