Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paul och Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i/S
Ett stenkast från kyrkan ligger skattebonden
Per Matsons stora stuga med bakhus, härbärge och
sofkammare på löftet. Vid grindstolpen sitter en
otröskad kornkärfve, i hvilken sparfvarne redan
slagit sig ner och fira jul; vid stugudörren stå
tvenne granar, som gnistra af rimfrosten. Per ställer
sig i stugudörren och hälsar sin fosterbror och sin
franka med husfolk välkomna, och därpå stiger man in
i stugan och pälsar af. Mor, som gått hem förut, står
vid Spiseln och värmer öl; sonen Mats hjälper Karen
med pälsen, och Sven rullar sig redan i julhalmen, som
täcker golfvet till en half aln. Köpman Paul och hans
gumma ledas upp i gallbänken och taga plats under de
blå och röda bonaderna, som föreställa Kristi intåg i
Jerusalem och de tre vise männen, men fader Per sätter
sig själf i högbänken. Och det långa bordet gifver en
ståtlig anblick, ty det finns inte en fläck så stor
som en hand, där inte ett fat eller en skål står;
det är uppbulladt för hela julen, och all mat, som
finns i huset, är framsatt; ett helt svinhufvud grinar
på ett rödmåladt träfat midt i härligheter af sylta,
tungor, stekar och bringor; salt fisk och torrfisk,
smörbunkar och pundbullar, kakor och rån; hankestop af
doftande enstäfver med skummigt julöl. Morgonrodnaden
lyser på de frostiga små gröna fönstren, och det ser
ut, som om det vore sommar ute, men inne sprider den
stora spiselbrasan sin sköna värme. Nu tar far opp sin
fällknif och skär skifvor af bul-larne och breder med
tummen en väldig smörgås, uppmanande sina gäster att
följa föredömet. Och när det varma ölet är drucket,
öppnar den ordkarge fader Per samtalet, ty Paul har
varit litet förlägen hur han skulle börja.
»Godt före från sta’n eller hur?»
»Klingande», svarar Paul. »Fuxarne ä’ också ena
baddare att löpa!»
Men Per tycker icke om köpstadsfuxarne och låtsar
aldrig se, när Paul kommer sprättande med dem.
»Godt köp på kornet till jul?> fortfar han.
»Priset är nere, ty de där hundra Livländarne hade
grann skörd i höstas.»
»Och de’ unnar du inte dem. Svärja icke på årsväxten,
bror; du vet inte, hvad du tar för ända.»
»Dess mer en svärjer öfver geten, dess mer trifs
hon!»
»Men jag skall väl också fa lefva!»
»Plöj, hacka och så, far du skörda!»
»Ä* vi där igen nu?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
