Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänt för goda att arbeta som hvitbetsplockerskor, och innan
svenskorna började användas var det endast de sämsta danska kvinnorna,
som åtogo sig nämnda arbete. På samma gång som svenskorna
öfvertagit arbetet hafva de ock fått öfvertaga det dåliga ryktet — med
eller utan skäl. Ett ytterst lättsinnigt lif föres ock å en del af de
danska gårdarna. Där finnes ingen uppsikt öfver folket i moraliskt
afseende; kvinnorna hafva väl sina särskilda bostäder, men »vanorna
äro sådana vid gårdarna, att komma karlarna inte in genom dörrarna,
så krypa de in genom fönstren eller flickorna ut.» Det torde icke
vara lätt för de unga kvinnorna att under sådana förhållanden bevara
sig rena och ofördärfvade.
Jämför man dessa förhållanden med dem, under hvilka de
främmande arbeterskorna lefva i Skåne, inser man lätt de fördelar arbetet
där medför. Det måste vara ett starkt skydd för de oerfarna landtflickorna att vistas bland människor, som tala deras eget språk, som
lyda under samma lagar som de själfva, att arbeta bland ortens egen
befolkning och vara jämnställd med densamma samt att hafva söndagen
fri från arbete, hvilket i allmänhet icke är förhållandet i Danmark,
och att förstå och hafva tillgång till gudstjänsten.
Det anseende, de främmande arbeterskorna åtnjuta i Skåne,
synes också i allmänhet vara godt; man skrifver, att de äro
sparsamma, dugliga till arbete och i allmänhet anständiga. Emellertid
synes det, som om verkningarna af utvandringen till Danmark visade
sig äfven här. Man skrifver nämligen, att de smålandsflickor, som
arbeta å hvitbetsåkrarna, voro hyggligare förr än nu, och att man
anser att anledningen därtill är, att många bland dem under ett eller
annat år förut varit i Danmark, hvarifrån de återkommit mer eller
mindre »förvildade».
Men vistelsen å främmande ort, äfven inom fäderneslandets
gränser, utan egentligt hem, med bostad i stora kaserner, med saknad
af det band, som anförvanters, vänners och lärares närhet utgör,
medför i alla fall stora frestelser och faror. Det bör därför
ligga i de skånska arbetsgifvarnes intresse, likasom det bör vara
deras plikt, att med välvilja och omtanke ordna för sina arbeterskor. Det är ej nog, att dessa förtjäna penningar och kunna spara.
Arbetsgifvarne hafva skyldighet att tänka äfven på arbeterskornas
så väl hygieniska som moraliska väl. Uppkommer en opinion inom
landet, att arbetet å hvitbetsodlingarna är fördärfligt för arbeterskorna,
skulle sådant säkert blifva till skada för odlarne själfva.
Såvidt våra underrättelser gå, kan man emellertid spåra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
