Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hotelser, svordomar, grymma ögonkast och
vulgariserade efterklangsfraser från Esaias Tegnérs
pompösa fra seologi om folk, som ärft hjältars land.
Dialogen var stundom oblandadt komisk.
I hemlandspolitiken tycktes den allmänna
meningen vara den, att någon herre skulle man ha,
huru han kallades kunde vara likgiltigt, och bäst
var att platsen var besatt, så att herrarne inte
fick slåss och gräla om den som om
riksdagsmanna-och stadsfullmäktigskap.
Efter rasten gick arbetet lamare. Murbruket
blandades sparsammare till, tegelbärarne sparade
på bördan, pratet tystnade, alla längtade efter
hvila. Klockan 7 — då det hade regnat länge eller
då man hade synnerligen brådtom först klockan 8 —
afslutades dagsvärket, således efter 11 timmars
arbete. Murbruksfruntimren togo nu våra don om hand
och gömde dem i gluggar och hål. Själf gjorde
man sig så snygg man kunde, och det var
vänye-ligt, ty ett tiotal personer måste göra toalett i
samma balja. Tio minuter därefter var platsen
tom, utom om lördagarna, då aflöningen utdelades.
Hustrur, fullvuxna döttrar och fästmör passade då
på, utan att någon låtsade märka det, i angränsande
gathörn för att rädda den dyrt förvärfvade
penningen från krogvärdar och lånhungrande kamrater.
Sällan eller rättare aldrig såg jag arbetaren
glad vid löneutdelningar. Så mycken möda, så
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
