Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ut. I synnerhet Smöijhornet var vid eländigt
humör, ty hvart han kom, förde han med sig en
genomträngande lukt af petroleum, hvartill kom att
hans händer voro anilinröda. Bacchus plirade
melankolisk upp mot himlen, där små sömniga
stjärnor tändes uppe på det blå, af böljande lätta
dimmor betäckta fästet, medan månen, full och röd,
strödde sitt matta ljus öfver kastanjernas och
popp-larnas mörka blad.
Ånnu några dagar till — och de tre
landsmännen voro icke att känna igen. Ostfinnen var
uppe i smöret ända till hakan, Smörjhornet nös
petroleum påstod han, men Bacchus var det värst
med. Han spottade och drack kallt thé och]
baddade dessemellan sin förstörda tunga i varm olja.
Från verandan, där de tre vännerna sutto, bade
de mellan höga lummiga löfträd en hänförande
utsikt öfver slätten. Den låg i månskenet tyst och
hemlighetsfull, medan längst borta vid horisonten
den lilla, fattiga byn vid Moskvafiodens strand
steg som en hägring på hafvet upp ur
aftondimmorna och den af värmen dallrande etern och lät
en drömma om luftiga molnpalatser, om en stad af
det skiraste och mest vaga material. 1 parken var
det tyst och stilla. Talltrastens sång ljöd mild
och smekande, endast då och då afbruten af
lösryckta toner från en orkester, som någonstädes i
fjärran spelade den olycklige grefve Sollogubs „Ack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
