Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norra och Södra Wedbo - Allmän Öfwersigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allmäu skaver-sigt. 49
det hänseende att uti densamma 3 häraden Tiveta, S. Wedbo och
Ostra göra hörn mot hivat-andra samt på lika sått 4 socknar:
Solberga och Höreda i S. Wedbo samt Nässjö i Twrta och Björkö
i Ostra härad. Det 4:de häradet (Westra) med 5:te socknen Sand-
sjö går helt nära derintill; en sandreswel ligger midt öfwer sjön-,
som wid lugnt wäder begagnas till iväg mellan båda stränderna.
Uti en af stora bergshöjder, åsar och djup så uppfylld lands-
ort som Wedbo, måste naturligen en mängd wattendrag uppflyta.
Såsom märkligt orh håntydande på ortens centralt höga läge små
nämnas, att icke ett enda wattendrag flyter inåt Wedbo, utan alla
der befintliga upprinna inom desz gränsor. De båda widt bekanta
floderna Em- och Stuart-ån upprinna båda i denna höjdtrakt
och inom en och sannna socken. Utur så kallade Sunne-källa på
Esthults egor i Solberga socken ntflyter en liten bäck, hwilken dock
snart förökes genom källor från de på sidorna liggande höjder, så
att den på samma hemmans egor, höst orl) tvår, dri iver en hus-
behofsqwarnz denna bäck är början till Swartånz kallans watten
har en mörkare färg än manligt källmatten, troligen genom upp-
löst jern, och det säges, att is i de ssöar, som den ibörjan genom-
flyter, har en mörkare färg ån annan is; detta har naturligtwis
gifwit källan namn, liksom källan ån. Denna liknar på det sätt
Nissa källa, att den egentligen är en större wattensnmp. till det
mesta fylld af dy och öfwerwäxt af invit-mossa men belägen på en
af ortens högre bergsryggar; den år likwäl så djup, att man med
långa stänger icke räcker botten-, egarne hafwa derföre nödgats fylla
dyn omkring den öppna källan med stockar och ris, på det kreatur,
som wilja till wattnet, icke skola fa tna deruti. Traditionen säger,
att man fordom nödgats tilltäppa adran med fjäderbolstratx på det
att landet deromkring icke skulle ösweksivämmas af dess matten-Ts)
Denna bäck faller först i Sjunnarydssjön nedanför Marietorps höjder,
derifrån genom Jol)annesbergs, Flisby och Aneby-sjöarna stär
landstoägen mellan Hnllaryd och Bona wid Aneby qwarnar, hwar-
på den stupar utför en 56 fot hög, ttvärbrant klippa, Stalpet kallad,
ned i Stvartådalen och till sjön Ralången i samma dal; från den-
na sjö, der namnet Swartån först blir allmänt, rinner hon genom
Säbysjön och till Sommen wid säteriet Tranås; derifrån fortsätter
hon sitt lopp förbi Boxholm, Mjölby, Nyqtvarn till sjön Roxen, nti
hwilken hon förenar sig med Motala ström, som går till hastvetwid
Norrköping Denna ås" bifloder inom Wedbo äro: 1:o Degclaån,
som börjar utnr sinäsjöar inom Wireda socken, går genom Adelöfs
socken, upptager här wattendraget från sjön Wenstern och går genom
sjön Walen till Noen och derifrän genom Linderås socken till
Nalången. 2:o Ett mindre Ivattendrag faller till Slaredasjön från
norra delen af Lommarde socken och går det-ifrån till Anebysjön.
· «) Dyljka sägner finnas äswen i England, Skottland och Jrland, men
fors kan wittna att dylika historier om källor äfwen förekomma i flera swen-
sYa landsorten
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
