Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norra och Södra Wedbo - Allmän Öfwersigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 Norra och Södra Wedbo häraden
på detsamma nära 80 tunnor potates och ändock fanns i detta stora
fögderi år 1852 blott ett enda ångbrånneri anmäldt.
Allmänna brukningssättet hårstådes är tresädet. Wedbosbon är
allmänligen känd såsom skicklig jordbrukarez dock synes mycketi
afseende på brukningssättet ännu wara att erinra. Gemenligen
bestämmer den bekanta weckoräkningen tiden för såning af de stilda
sädesslagen ös) J sednare tider har dock allmogen här och der begynt
«) Med denna weckoräkning, som sbörjas den 25 Mats gamla stilen med
13:de weckan och går baklänges 12:te, 11:te o. s. w. och af allmogen, åtmin-
stone i missa trakter, ganska noga iakttages, ej allenast för såning af all
slags säd, uan äfwen för många andra fyslor. är tivifrvelsutan ett märk-
wärdigt förhållande» Den är m cket gammal, som det will synas, emedan de
gamle Tyskarne ansago den 25 ars maka werldens första dag. (Ny Smål.
estr. d. l. sid. 485) Om så wore skulle en större klimatförändring hafwa försiggått,
emedan solen denna dag innewarande år är så mycket lägre på himmelen än hon
roar amma 25 Maks i början af tvår tidräkning, som on stigerihöjd på en tid
af ö er fjorton dagar, hwilket liktväl är föga tänk akt. Men det dröjde
troligen länge hos oß innan någon almanacha upprättades och spriddes bland
allmanheten, samt således ingen weckoräkning möjlig; den torde åledes wara
en öljd af stilsörändringen. Detta sätt att beräkna rätta tiden ör fånin af
de ilda sädesslagen torde dock nordboerna hafwa hemtat från längre i öder
betagna länder med tidigare wårar.
Hurn och på hwad sätt det än förhåller sig härmed, så är och blir det
likwäl en oriktighet att rätta weckoräkningen efter gamla stilen, så stumt man
efter den will weta råtta tiden för såning af det ena eller andra ädessiaget,
emedan om man dermed fortfar, så skall t. ex. 6:te weckan, som 81855 infaller
den 25 Maj nya stilen, då korn och linszrö skola sås, i en gramti , sa missu-
llgen ännu aflägsen, komma att börjas en 25 Juni, eller agen efter midsom-
mardagen, dit det icke går an att wånta med såning af dessa säden. Pa den-
na anmärkning torde emedlertid någon upplysning om orsaken hartilx böra följa.
Denna år: att solens eller nya stiletts år, som räknas fran dagjem-
ning eller solstånd till samma dagjemning eller solstånd igen, af astrono-
merna kalladt det tropiska, är något öfwer elfwa minuter kortare ån gamla
stilens år, hwarigenom enna stil lika många minuter årligen drar sig till-
baka srån solen, så att denna första dagen i 13:e weckan innewarande år icke
har precist samma höjd, som pa samma dag det nästkommande; och som
detta årligen fortgår, så skilja sig olhöjd och den gamla stilen fortfarande
allt mer och mer ifrån hwarandra, samt naturligtwis i och sned det amma,
pa likaosätt de efter denna stil räknade weckorna. Men det är solens olika
höjd pa himmelen som bestämmer skiljaktiglzeten i årstider, samt i och m·ed
de fammg wåderleken, med de till ätliga sörän ringar deruti som kunna har-
styta fran lokala, thermiska m. sörhallanden. Några minuter tycker man
ingenting bet da, men minuter till minuter göra timmar, timmar till timmar
öra dagar, - agar till dagar weckor o. s. w.; tiden står aldrig still och snart
Förlöper en ej ringa tidrymd, hwilket här nedan kommer att wisa sig.
Äret 1582 hade man i Rom fästat uppmärksamhet derpå att reli jons-
esterna nu icke kommo på samma årstider som i kristendomens första r. J
blid häraf togs tidråkningen i skärfkådande,derwid man fann, att da, wid ett
Dkk ktMomöte i staden Nicaea (i mindre Asten) år 82ö, wardagjemningen lni
öls den 21: a Mars, så inföll den icke mindre än kl dagar sednare samt att
öljaktligen ol öjden och kalendern skiljt sig lika man a dagar ifrån hwarans
Vkai FDL att åledes återställa wårda jemningen till en 21 Mars, samt t och
Med detsamma ögtidsdagarne till de rstider, på hwilka de fordom firades, be-
fallde då waran e påfwen Gregorius xlll att 10 dagar skulle utstrykas utur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
