Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norra och Södra Wedbo - Allmän Öfwersigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 Norra och Södra Wedbo häraden
lönande, som t. er. i större delen af Norra häradet, är swedjande
wisserligen icke af behofwet pakalladtz men det har dock härstädes,
sedan tvi första gängen för ungefar 6 tiotal af år sedan lärde känna
dessa trakter, tvarit öfwer allt öfligt. Mera än en gång har förf.,så-
som född och uppfödd pa en stor slättbygd, der man har 3 till
4 mil att hemta allt sitt skogsbehof, icke utan grämelse åsett, huru
som, på förut swediad mark, tätt bewäxt med upplupen ungstog af
blandad gran och björk, med 16»till 20 alnar höga och ungefär
lika många är gamla träd härstades nedhuggas och brännasz det
will säga detsamma som att på 60 är en trakt har kunnat blifwa
bränd icke mindre än 3 gånger. Jngenting bewisar säkrare en för-
träfflig jord, än att den, så behandlad, ändock genast äter am-
alstrar lika friskt wäxande skog. Egare af sämre jord, som pa lika
sätt behandla den, får snart nogi stället för skog endast ljun och
lingonris. Oaktadt hemmansegarne i södra häradet hafwa Fetyd
ligt större widder och följaktligen mera skog, börjar likiväl brist
äfwen härstädes wisa sig. Härifrån böra tvi naturligtwis likwäl
undantaga herremännens egendomar. På de stora nio-sandfälten,
der swedjning icke är lönande, sinnes dock äfwen hos allmogen
någon skog qwar. För öfrigt hushålla Södra Wedboboerna icke
mera pa jordens förbränning genom swedjande än NordboernaHL
Litwäl der skog tillåtes wäxa går den allmänligen fort till såw l
höjd som tjocklek, med den skillnad naturligtivis, som här-flyter frän
bättre eller sämre jord. Sand-moarne frambringa hufwudsakligen
ur, på utmarkshöjderna blandad fur och gran. På den fasta marken
a inegorna triftves eken förträffligt nästan öfwer allt. Nära Bro·
arps gästgifwaregård tvid tvä en sta twenne ekar, af hivilka en
hwar har 14 alnars omkrets nagra alnar från roten. Björken är
allmän å ängar och stundom äfwen i eteshagar. Här wäxer
också den till pilslägtet hörande sälden eller sälgen, samt aspen,
rönnen, alen, till och med hwitalen (ärre), linden och lönnen, de
sednare dock sparsamt; äfwen almen wisar sig på sina ställen i
wildt tillstånd. Bok finnes på ett par ställen i södra häradet,
men genom plantering hitförd. Enen träffas öfwer allt hufwud-
sakligen likwäl i bustform. Allai södra Swerige manliga busk-
arter finnas ock härstädes. Om ortens wäxter i öfrigt hafwa tvi
icke kunnat erhålla någon säker upplysning-
Det lider intet twifwel att folket i Wedbo tillhör den werkli-
ga småländska folkstammen Egentligen återstår wäl härstädes icke
mer as denna stams munart, som bestämdt ger tillkänna Vedbo-
boernas ursprung ur den stammen, än de karakteristiska pronomina
me, mek och de, dek, (mig, dig) och äfwen detta kännetecken för-
«) Uti en haiidskcifmen underrättelse om Bellö socken till upplysning för
denna beskrifning yttras åk 1845: att komministerboställete ivackka skog för-
swunnit, men att stenkören i åkrarne sått ligga qwar. Troligen behöfwer man
icke söka långt efter ivederspelet äfwen på andra hemman än boställen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
