Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Degerölandet. För en mojnande aftonvind vaggar
nu „Lediga stunder“ in genom Hästnässundet i
Helsingfors hamn. Man ser söderut fönstren i
Sveaborg glänsa i aftonsolens sken som stora väldiga
lysande stenar i hafsgudens smycke, medan upp
mot norr Helsingfors tornspira och dess små
tegel-täckta hus, i violett tonande silhuett står mot den
guldfärgade himlen.
Nu fällas seglen ned och jakten ros in i
hamnen. Denna ligger som en enda skiftande opal.
Vattnet går i oljiga böljor och speglar i skiftande
bilder Ulrikasborgsbergens käcka kontur, mörka „
byggnader med röda tak, en hel flotta af hotfulla
krigsfartyg, ljusa segelslupar och smäckra
jakter. När en båt behagligt vajande skär igenom
det blanka vattnet, drager den efter sig två
skummande böljor, som i lekande spel låta himlens
klarhet och jordens mörker skifta på glänsande grund.
Stödd mot relingen står hela skaran af de
unga. Beate Louise, den känsligare af de två
flickorna, står rörd och slår några mjuka accord
på lutan och småsjunger:
Flyktig kärlek städs förklarar
Sina nöjen fjärr och när.
Och Anne Catherine faller in med sin vackra
stämma:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
