Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— och hans ögon ilamma som Israels förstars,
när de sågo filisteerna — ve den, som nu ställer
sig mellan mig och mitt folk!
Och när han så såg mig, där jag stod
oroligt vändande pikanellen i min mund, då säger han
huldrikt: Gif denna vördiga prestman och ordets
förkunnare tvåhundrade daler och tvåhundrade
till för allt, hvad han lidit i orättvisa. — Och så
tilläde han: — Om tvänne timmar äro vi på väg till
Stockholm. — Jag fick kyssa hans hand.
Fyrahundrade daler fick jag, och till min dödedag
skall jag lofva och prisa Herran och Gustaf
Sveriges konung.
— Lefve konungen! ropar nu Gustave
Francois, som blott fäst sig vid slutet af Forsius’
egendomliga tal, och hans lefve vinner ett lifligt
gensvar bland mängden.
Nu skyndar Nordencreutz fram och får del
af den märkeliga, glada nyheten. — Men när, när
har allt detta tilldragit sig?
— Nu just, nyss på denna Guds välsignade
morgonstund, säger Forsius och anhåller att få
presentera sin kollega kyrkoherden Gudseus från
Sippola.
— Herran vare prisad! säger gamle
Nordencreutz, nu resa vi i väg nöjda och glada, ty nu
skola England och Preussen ändtligen skynda oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
