Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Åkerjordens grundförbättring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förekommer nämligen äfven hos växterna, och ehuru det i
första hand äro bladen, som öfvertagit lungornas arbete,
så försiggår hos växten äfven syreupptagande med
tillhjälp af andra delar, ej minst genom roten.
Ett öfverskott af vatten i jorden värkar skadligt äfven
i ett annat hänseende, i det härigenom jordtemperaturen
nedsättes och alltså den förnämsta af alla jordbrukets
drifkrafter, värmet, utestänges. Det öfverflödiga vattnet sträfvar
nämligen oupphörligt att afdunsta, och den värmekvantitet,
som åtgår för vattnets förvandling till ånga, går tydligen
i hvarje särskildt fall förlorad för växtkulturen. Slutligen
föranledes, genom att större mängder vatten längre än
nödvändigt är kvarstanna i jorden, upplösning och
bortförande af växtnäringsämnen, eller livad man brukar kalla
jordens urlakning.
Såsom redan nämnts, förhålla sig olika jordarter ytterst
olika ifråga om vattnets uppsugning, kvarhållande och
afsläppande, och under det vissa jordarter, såsom t. ex. den
styfva leran, såväl kvarhålla mycket vatten som i det
längsta hindrar detta att genomtränga, upptager gruset
och sanden endast obetydliga vattenmängder och släppa
lätt sådana igenom till och med ganska mäktiga lager.
Åtgärderna för reglering af markens vattenförhållanden
ställa sig följaktligen helt olika på olika jord, men det
torde dock ej finnas någon odlingsbar jord, där man ej
behöfver vidtaga åtgärder för vattnets afledande.
Af det vatten, som på ett eller annat sätt tillföres
marken, stannar en del ofvanpå densamma och fyller
åtminstone under någon tid de fördjupningar, som ytan
bildar, detta vatten benämnes dag- eller ytvatten. En del af
vattnet sjunker mer eller mindre hastigt igenom det öfversta
jordlagret och stannar först, då det hunnit ner till fasta
bärget eller till lager, som redan äro öfvermättade med
vatten; detta s. k. grundvatten är liksom ytvattnet
underkastade tyngdlagens inflytande, om ock dess yta, den s. k.
grundvattennivån till följd af vissa sidoinflytelser ej alltid
intager ett fullt vågrät läge. Från såväl yt- som
grundvatten får man noga skilja det mellan jordpartiklarna
inneslutna, som man benämner hygroskopiskt vatten; detta
utgör den källa, från hvilken växtrötterna upptaga behöflig
fuktighet ur den väl ansade åkerjorden, och är upphofvet
till den s. k. markvätskan. Allt efter som denna vätska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
