Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
på den bortskämda: och oroliga lilla damen.
Polly sjelf var road af dessa stunder, berättade
historier, lekte lekar, eller gick ut och prome-
nerade med henne, alltefter som Maud hade lust;
sålunda långsamt, men säkert, tillvinnande sig
barnets hjerta, och befriande hela huset från
den unga tyrann som herrskade deröfver.
Tom vänjde sig snart af med att stirra på
Polly, och i början tog han just icke någon no-
tis om henne, ty i hans tanke var "det icke
stort värdt med flickor", och hvad den sorts
flickor beträffar, som han mest kände till, så
delade Polly nästan hans åsigt. Emellertid upp-
friskade han sig sjelf med att reta henne, för
att se huru hon kunde tåla det, och förorsakade
Polly mycken själsoro, ty hon kände sig aldrig
säker för honom. Han rusade fram på henne
bakom dörrar, tog fast i hennes fötter då hon
gick uppför trappor, hvisslade gällt i hennes öra,
eller fattade oförmodadt om hennes hår då hon
gick på gatan, och var det främmande till mid-
dagen, då kunde hon vara viss om att han
spände sina stora runda ögon uti henne, och
aldrig tog bort dem förrän han bragt henne till
det bedröfligaste tillstånd af förlägenhet och sorg.
Hon bad honom ofta att icke så plåga henne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
