Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romain Rolland och kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROMAIN ROLLAND OCH KRIGET. 83
Frankrike och England. Vad den förste hårdhänte
maktkänslans apostel beträffar, är han visserligen i
skärpa och glans Maurice Barres ganska överlägsen,
men nog måtte väl den senare, åtminstone då det
gäller inpräntande i ungdomen av maktfilosofi och den
hänsynslösaste nationalisms, haft en större åhörarkrets
i sitt land. Har ej det tyska enhetsverkets
förhär-ligare, den konservative von Treitschke, valt en lika
tillåtlig form för en viss grupps historiska
tänkande som den radikale sir Charles Dilke, då denne
talar den engelska imperialismens sak. Den engelska
imperialismen skiljer sig från den tyska i ett
väsentligt avseende. Tyskarna ha utom sina gränser
verkligen ännu fatt så litet jämfört med engelsmännens
världsimperialism, att överste Repington har alldeles
rätt, då han säger att tyskarna vad erövringar
beträffar ha att be bordsbönen fore maten, under det att
engelsmännen komma med den mätta och varmt
religiösa suck, som utmärker bordsbönen efter maten.
Men för att återgå till maktfilosoferna och
militärför-härligarna. Bernhardi förefaller, då man läser hans bok
Deutschland und der nächste Kr teg, vara fullkomligt
övertygad om att Tyskland inom kort skulle ha att slåss
för sin existens och det på flera fronter. Hans kärva
uppmaning att i tid tänka på detta förefaller icke så obefogad.
»Styrkan är gudomens förnämsta attribut och all
rättvisas källa–––-man måste önska att få
åtminstone ett krig under var generation, den fordran gäller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
