- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 1. De antika folkens litteratur /
39

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den israelitiska litteraturen före hellenismen - Den profetiska tiden - Amos, Hosea, Jesaia - Jeremia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en tro på några dogmer eller någon bekännelse — en
dylik fanns då ännu icke — ej heller en slö tro på Jahves
existens, ty denna bestreds ej ens av assyrerna, utan tro är
för honom liv, en verklig gemenskap med den oändlige,
denna mystiska förening, som är den följande profetismens
djupaste innebörd och som gav den israelitiska sedligheten
ett positivt innehåll.

Under Jesaias tid föll det nordisraelitiska riket, och dess
ledande män bortfördes i fångenskap till Assyrien. Men
även det lilla judariket i söder blev en assyrisk vasallstat,
som visserligen fick behålla sin egen konung, men som nu
fullständigt kom under assyriskt inflytande. Under denna
förtryckets tid tystnade de profetiska stämmorna, och i stället
började — med 600-talet — en religiös reaktionsperiod. Ej
nog att assyriska kulter trängde in; även den gamla
kanaanitiska baalskulten fick nytt liv, och allsköns vidskepelse
tyckes hava blomstrat under denna alls icke irreligiosa, utan
snarast bigotta tid.

JEREMIA



Men Amos, Hosea och Jesaia hade dock ej levat förgäves,
och deras idéer hade icke förlorat sin grokraft. Ett
uttryck för detta trots reaktionen fortfarande högre
åskådningssätt hava vi i den s. k. Förbundsboken, som
troligen nedskrevs omkring år 700 och i något förkortad form
finnes införd i den andra Moseboken (kap. 20—33). Med
all sannolikhet hava vi här en enskild mans
privatanteckningar, utdrag ur den gällande sedvanerätten, önskemål
rörande förändringar i denna och reflexioner med anledning
härav. Men hans anteckningar gå alla i en viss riktning
och avse att anföra alla de stadganden, som kunna vara
till fördel för de fattige och betryckte i samhället, och i
samma riktning gå hans önskemål. Han söker mildra
trälarnas hårda lott, han söker inskränka blodshämnden,
förmänskliga de hårda straffen o. s. v., och sin samling inledde
han med den dekalog, som sedan upptagits i det Nya
Testamentet och i vilken profetismens hela humana
världsåskådning koncentrerats. Dylika “Guds bud“ funnos
visserligen förut, men de hade uteslutande avsett offerkulten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/1/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free