Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den grekiska litteraturen före hellenismen - Den ioniska tiden - Homeros - Iliaden och Odysséen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ur den trojanska sagokretsen. Då — när veta vi ej, men
väl emot 800-talets slut eller 700-talets början — tyckes
en rhapsod hava framträtt med en dikt, som ej blott till
omfånget var större än de föregående, utan ock till sin
poetiska teknik så överlägsen dessa, att den kom att angiva
riktningen för hela den följande utvecklingen. Även han
hade behandlat blott en enstaka episod ur sagan — tvisten
mellan Agamemnon och Akhilleus — och det är resterna
av denna “Uriliad“, som man trott sig återfinna i den
nuvarande diktens första, elfte, femtonde, sextonde och
tjugoandra bok. Även denna “Uriliad“ var således en
ganska omfattande dikt. Men att den kunnat författas
utan anlitande av skrift, är icke alldeles otroligt.
Handlingen är ju mycket enkel och i sina huvuddrag lånad från
sagan. Rhapsoddikten rörde sig vidare med vissa episka
formler och med starka upprepningar, vilka högst betydligt
underlättade en dylik komposition i huvudet; så t. ex.
berättar Akhilleus i första boken för sin moder alla de
tilldragelser, som redan för diktens åhörare voro bekanta.
Om vidare — såsom den antika traditionen uppgiver —
skalden varit blind, äga vi också rätt att i räkningen
medtaga de blindes relativt starkare minne och deras vana att
arbeta utan hjälp av ögat. Och slutligen får man
naturligtvis ej förutsätta en fullkomligt fix text. I södern äro
yrkesmässiga improvisatörer ej sällsynta, och dessa kunna
ju på stående fot föredraga långa dikter. Med all sannolikhet
voro rhapsoderna något i denna stil, och de hindrades icke
såsom de italienska improvisatörerna av svårigheten att finna
rim, ty hexametern var ju orimmad och hade av rhapsoderna
utbildats till en sådan frihet, att det för en van recitator
med den oerhört uppövade teknik, som tydligen låg bakom
denna diktning, nog ej erbjöd mycket större svårighet att
improvisera en dikt på hexameter än att förtälja en
prosasaga. Den ursprungliga dikten hade för övrigt nog ej större
omfång än en eller par sånger i den nuvarande Iliaden. Den
var säkerligen blott en “rhapsodi“, som föredrogs i ett sträck
på en relativt kort tid. Och en dylik dikt kan dock hava
författats av en blind skald.
Innehållet var i korthet detta: dikten börjar därmed, att
Apollonprästen Khryses av Agamemnon återfordrar sin dotter,
men då denne vägrar, skjuter Apollon på Khryses’ begäran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
