Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den grekiska litteraturen före hellenismen - Den attiska tiden - Vetenskapen - Aristoteles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett så fullständigt material som möjligt. Själv eller genom
sina lärjungar författade han därför historiker över de olika
vetenskapliga problemens föregående behandling. Så gjorde
han — för sin poetik — omfattande litteraturhistoriska
undersökningar, skaffade sig listor över de dramatiska agonerna
för att på så sätt bestämma de olika styckenas
avfattningstid o. s. v. I de flesta fall äro dessa förarbeten till
oersättlig skada för vetenskapen förlorade. Men i ett fall har ett
egyptiskt papyrusfynd ersatt denna förlust. Såsom
förberedelse för sin ännu bevarade statslära, Politika, hade
nämligen Aristoteles gjort en empirisk undersökning och skildrat
icke mindre än 158 olika, faktiskt existerande
statsförfattningar, vilka skulle utgöra substratet för hans teori. Denna
samling har tyvärr icke bevarats, men för icke länge sedan
upptäckte man i en papyrus en av de häri ingående delarne,
Aristoteles’ framställning av den atenska statsförfattningen.
Den största historiska betydelsen för eftervärlden hava
hans skrifter i logik haft, ty dessa skrifter — sammanfattade
under namnet Organon — blevo under medeltiden
universitetens förnämsta läroböcker och hade stor betydelse även för
den muhamedanska kulturen. Dessa arbeten — Kategoriai,
Peri Hermeneias, Analytika protera och deutera, Topika och
Sophistikoi elenkhoi, av vilka de två första troligen ej äro
av Aristoteles, utan av en yngre peripatetiker —
förmedlade medeltidens kunskap om antikens filosofi, och att dessa
då kända Aristotelesskrifter voro de logiska, gav den
medeltida spekulationen dess karaktär av en ofruktbar begreppslek.
En annan omfattande grupp av skrifter var de
naturvetenskapliga, dels arbeten i fysik — varmed Aristoteles
dock ej menade detsamma som vi, utan snarast fysikens
metafysik — meteorologi, zoologi m. m. Ett huvudarbete
var hans stora metafysik, där hans världsåskådning mest
allsidigt framlägges, vidare hans s. k. Nikomakhiska etik,
som härrör från honom själv, under det att tvänne andra
arbeten i etik, som gå under hans namn, författats av hans
lärjungar och blott äro bearbetningar och utdrag ur
mästarens föredrag. Och slutligen skrev han även sin berömda
statslära, en retorik och en poetik — således arbeten i
antikens nästan alla vetenskapsgrenar.
Såsom filosof hade Aristoteles många företräden framför
Platon. Han var icke mystiker och poet som denne, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
