Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den hellenistiska tiden - Den grekiska litteraturen - Den hellenistiska vetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillgång på alla vetenskapliga hjälpmedel. Det främsta av dessa
var det väldiga biblioteket, som när det, år 47 f. K., brann
ned, skall hava räknat 700,000 volymer. Här hade således
hela den grekiska litteraturen samlats, de betydande
författarne i flere avskrifter, och en huvuduppgift för Museions
lärde var att utgiva dem i filologiskt noggranna texter. Så
vitt man kan se, lyckades de också häri förträffligt, och de
grekiska skrifter, som vi ägt sedan renässansens dagar,
återgå till de alexandrinska filologernas normalexemplar. En
jämförelse med de bristfälliga texterna i våra dagars nyfunna
grekiska papyri visar, huru kritiskt de förfarit. Men några
språkforskare i vår tids mening voro de icke — något annat
språk än grekiska kände de ej annat än undantagsvis —
och lika litet voro de litteraturhistoriker. Några ofta ganska
naiva eller pedantiska notiser och biografier är allt, vad de
i detta avseende givit. Det mesta är för övrigt förlorat.
Högst stod under denna tid naturvetenskapen. Inom
medicinen började man att inom Museion anställa
anatomiska sektioner, t. o. m. vivisektioner på dödsdömda
förbrytare, de nya landens flora och fauna gåvo vidare
anledning till biologiska studier, ehuru de alexandrinska
biologerna i dessa ej tyckas hava kommit synnerligen långt, men
matematiken fick nu sin egentliga blomstringstid under
antiken. I Alexandria verkade Eukleides, vars överlägset
klara lärobok i geometri, Stoikheia i tretton böcker, såsom
bekant användes än i dag och som sammanfattar antikens
geometriska vetande. Hans samtida var den i Syrakusa
bosatta Arkhimedes, forntidens främste matematiske tänkare,
som anses hava anticiperat åsikter, vilka först Newton och
Leibnitz sedermera skulle utveckla. Av särskild betydelse
var den användning av matematiken, han gjorde på
mekaniken, vars vetenskapliga grundläggare han kan anses vara.
Denna praktiska vetenskap fann också under den
hellenistiska tiden en omfattande användning ej blott vid
förfärdigandet av krigsmaskiner, utan ock vid de stora kommunala
arbetena, och Heiberg anför exempel på en mängd maskiner,
som de alexandrinske mekanikerna förfärdigat såsom en
brandspruta, en automatisk vägmätare, ur, mekaniska dockteatrar
m. m. I ett fall använde man t. o. m. ånga såsom drivkraft.
Även för astronomien och geografien fick matematiken nu
en stor betydelse. Så bestämde Eratosthenes i det närmaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
