- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
4

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den byzantinska litteraturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flyttas fram något i tiden, men även det byzantinska
kejsardömet drabbades av ett liknande öde som Rom. Den
germanska stormfloden bröts väl här av den skickliga
byzantinska politiken, men kort därefter trängde slaver, bulgarer
och hunner på i norr, och efter dem följde sedan, på
600-talet, en ny väldig folkvåg, den arabiska erövringen, som
för den byzantinska kulturen fick nästan samma betydelse,
som den germanska folkvandringen haft för västern. Ty vi
skola nämligen erinra oss, att det romerska kejsardömets
grekiska kultur icke var koncentrerad till det glest befolkade
Grekland och ännu mindre till Konstantinopel, utan hade
sitt centrum i Egypten och Syrien. Av kejsartidens grekiska
litteratur komma efter vad man beräknat omkring 90 %
på dessa båda provinser. Men genom den arabiska
erövringen rycktes de så högt stående kulturlanden undan
kristenheten och lades under Islam. Kejsardömet begränsades nu
till Mindre Asien, Rumilien och Grekland, där för övrigt
en rå slavisk befolkning bemäktigat sig hela innanlandet.
I slutet av 1000-talet förminskades riket ytterligare, i det
att seldschukerna erövrade större delen av Mindre Asien.
Å den andra sidan hade kejsaren spridda besittningar kvar
i Italien, vilka väl i politiskt avseende icke medförde någon
maktökning, men som ej voro utan all betydelse för den
västerländska kulturen, ty grekiska var här ännu långt in i
medeltiden det talade språket. Ända fram mot 1000-talet
tyckas för övrigt enstaka italienska författare haft en viss
kunskap i grekiska.

Inom detta alltmer förminskade rike fortlevde emellertid
den grekiska kulturen, om ock blott med åldringens liv, och
under hela medeltiden stod nog, i stort sett, Byzans i
bildning över det västra Europa. Men för detta fingo de
byzantinska kulturelementen jämförelsevis ringa betydelse,
ty av starka andliga tullgränser skildes kristenhetens båda
hälfter från varandra, och egentligen var det blott under
korstågen, som de trädde i någon beröring med varandra.
Men ur denna synpunkt torde det vara nödvändigt att giva
en skizzerad framställning av den byzantinska litteraturen,
för så vitt den fick någon betydelse för den allmäneuropeiska,
med vars utveckling den — trots det att bägge voro
alldeles oberoende av varandra — likväl erbjuder flera mycket
slående paralleller. Den uppfattning, som man förut hyste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free