- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
60

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första period - Kulturens nyvaknande - Den germanska folkdiktningen - De bevarade resterna - Hjältesagans uppkomst och spridning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1200- och 1300-talen efterföljdes dessa av massor av andra.
Av dessa vill jag här endast nämna Lied von hürnen Seyfrit,
som visserligen först föreligger i ett tryck från 1540, men
som utgör en sammanarbetning av två äldre “Lieder“ från
1200-talet, av vilka den första i anslutning till en gammal
och god folktradition behandlar Sigurd Fafnesbanes främsta
bragd.

En egendomlig ställning inom denna sagolitteratur intager
Didriks saga av Bern. Denna saga, som utgör en
sammanfattning av alla möjliga — av Sigurd Fafnesbanes, Volunds,
“Vilkinakonungarnes“ m. fl. — nedskrevs vid 1200-talets
mitt i den norska hansastaden Bergen på grundvalen av
berättelser, som där föredragits av lågtyska köpmän från
Bremen, Soest och andra städer. Sagan återger således ej
den norska, utan den lågtyska traditionen. Men denna
stammade å den andra sidan ej uteslutande från Tyskland.
Från de lågtyska städer, varifrån de hanseatiska berättarne
kommit, utgingo olika handelsvägar; en gick till Bergen i
Norge, en annan till Novgorod i Ryssland, en tredje till
Sydtyskland, en fjärde till Rhenländerna, och i själva verket
har Didriksagan upptagit sagor från alla dessa handelsvägar.
Av intresse är särskilt Novgorod, ty på 1000- och
1100-talen möttes här österlandets och västerlandets köpmän.
Härifrån utgick nämligen den nordiska handeln på Byzans, och
denna sköttes först av svenskarne, som dock sedermera, i
slutet av 1100-talet, började utträngas av tyskarne. I följd
härav förenas i Didriksagan både sydtyska sagor och sagor,
som ärvts från de nordiska väringarna i Novgorod.

HJÄLTESAGANS UPPKOMST OCH SPRIDNING



Då man först skulle förklara, huru de germanska
hjältedikterna uppstått, var det naturligt, att man tog sin tillflykt
till de teorier, som utbildats inom den grekiska filologien
till förklaring av de homeriska dikternas förhistoria, och
även beträffande Nibelungenlied tillämpade Lachmann nu
den förut omtalade s. k. Liederteorien: dikten hade föregåtts
av en samling fristående “Lieder“, som sedan helt mekaniskt
förenats till ett helt. Samma teori sökte sedan Lachmanns
lärjunge Müllenhoff göra gällande för Beowulf. Numera har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free