Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första period - Kulturens nyvaknande - Den germanska folkdiktningen - Hjältesagans uppkomst och spridning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan tvivel en fullt naturlig sak, som han troligen alls ej
kände något behov att förklara, även om han t. ex. fattade
solen som en vagn, vilken, dragen av hästar, på morgonen
lopp ut genom österns port för att fullfölja sin färd över
himlavalvet. I stället bottnar myten i en vida mera
realistisk och prosaisk uppfattning av tillvaron.
En huvuduppgift för forntidens liksom för nutidens bonde
var att erhålla en god gröda på sin åker. Men ibland
kunde det hända, att därmed såg mörkt ut. Säden sköt
icke upp, intet regn föll, och den värmande solen syntes
icke till. Det var då tydligt, att någonting var i olag, och
det gällde att råda bot därpå. Detta skedde genom en ritus,
som oftast hade karaktären av ett slags suggestion, genom
vilken man ville locka de himmelska eller underjordiska
makterna att utföra de behövliga handlingarna. Så härmade
man regnets smattrande för att locka molnen att urladda
sig; så drog man fram en liten leksaksvagn med en solskiva
och en häst för att på så sätt suggerera solhästen att börja
sin färd — en dylik vagn har påträffats i Danmark. Men
ibland utvecklade sig denna ritus till en lek av en halvt
dramatisk anstrykning, och i själva verket är en mängd
av våra gamla folklekar nog ingenting annat än rester av
dessa hedniska riter, som fått leva kvar, emedan
medeltidens präster ej kände deras ursprungligen hedniska karaktär.
Myten är ofta intet annat än den poetiska förklaringen av
en dylik rit eller folklek — förklaringen: vad betyder denna
lek, som vi utföra?
Då säden ej ville skjuta upp ur myllan, berodde detta
tydligen därpå, att “grödkonan“ därnere antingen var vred,
sov eller var bortrövad av någon fientlig makt, och för att
bringa saken i ordning, utförde man då en folklek, som
skildrade, huru den sovande jungfrun väcktes upp ur sin
trollslummer eller huru svennen befriade henne ur jättevåld.
Den förra riten ligger bakom i en kring hela Europa spridd
folksaga, prinsessan Törnrosa, bakom den isländska
eddadikten Fjolsvinnsmal och likaså bakom episoden i
Sigurdsagan, där hjälten rider genom trollågan in i borgen och
väcker den av ett sömntörne stuckna Sigrdrifa. Sagan är
blott en förklaring av riten eller folkleken. Ännu oftare
vänder den andra folkleken tillbaka i dikten — leken med
grödkonan, som bortrövats av jättar, men befrias. Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
