Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första period - Kulturens nyvaknande - Den germanska folkdiktningen - Den engelska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjältesagor, en götisk och en dansk. Ur varje utvalde han
en saga för huvudhandlingen och fogade in de andra såsom
episoder.
En svårlöst fråga är, huru dessa nordiska sagor kommit
till England, ty någon direkt förbindelse mellan Skandinavien
och de brittiska öarna före vikingatågens tid kan man
knappast våga antaga. Men däremot är det åtskilligt, även
i dikten, som pekar på Frisland såsom den punkt, där de
båda folken stötte samman. Frisland låg Danmark nära,
och åtminstone ända sedan 500-talet hade danskar och friser
såväl fredlig som krigisk beröring med varandra. Å den
andra sidan utgick i slutet av 600-talet en engelsk mission
till Frisland. Bland de präster, som togo del i denna, kan
ock författaren till Beowulf hava varit. Sin dikt skrev han
i varje fall omkring år 700, ehuru den enda handskrift, i
vilken den bevarats, är tre hundra år yngre. Där är dikten
på västsaksiska, men originalet var på merciska och blev
först på Alfreds tid, då alla de angliska texterna skrevos
om på västsaksiska, överflyttat till denna dialekt.
Inom den kulturvärld, som författaren skildrar, intager
hirdskalden en ärad och aktad plats, och delvis tyckes han
hava bibehållit den under hela 700-talet, ty ännu i slutet
av samma århundrade klagade Alkuin över, att en biskop
föredrog dessa “carmina gentilia“ framför kyrkofäderna —
och i fortsättningen anspelar han på en dansk saga, som
behandlats i Beowulf —, men å den andra sidan tyckes
även här, liksom i Tyskland, den kristna epiken hava minskat
dessa sångers popularitet bland de högre klasserna, ty Alkuin
omtalar också, att dessa skalder nu uppträdde på “torgen“,
således för det lägre folket. I varje fall behandlar
900-talets diktning icke ämnen ur hjältesagan, utan, liksom i
Tyskland, samtidens historiska händelser. De viktigaste av
dessa dikter äro en, som besjunger Æthelstans seger över
skottarne vid Brunanburh 937, och en annan om Byrhtnoths
död i slaget vid Maldon 991.
Men engelsmännen hade icke blott en episk, utan ock
en lyrisk diktning, mättad av en verklig djup, vemodsfylld
känsla. Vi träffa redan här samma melankoli, samma sinne
för stämningen, varigenom den engelska lyriken sedermera
på 1700-talet fick så stor betydelse för romantikens
genombrott. Denna romantik möter oss redan vid den engelska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
