Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Dramat - Det liturgiska dramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spela de tre Mariorna, närmade sig graven, och så uppstod
en dialog, som kan betraktas såsom ett kristet drama in
nuce. De tre Mariorna — heter det i texten — sjunga:
“Ho skall välta oss stenen från gravens dörr? Diakonen,
som bör vara bakom graven, frågar dem sjungande: Vem
söken I? Därefter sjunga dessa (prästerna): Jesus av Nazareth.
Varefter diakonen svarar dem: Han är icke här. Sedan
tända de sina rökverk vid graven, och diakonen säger: Gån
och förkunnen. Kvinnorna vända sig mot koret och sjunga:
Herren, som för oss led på korset, har uppstått från de
döda. De fortsätta antifonen ända till slutet, varefter
abboten börjar Te deum laudamus. Därefter ringa klockorna“.
På samma sätt åskådliggjordes på juldagen Kristi födelse:
“Krubban skall uppställas bakom altaret, där ock jungfru
Marias bild skall placeras. Framför koret skall ett barn,
föreställande en ängel, från en upphöjd plats förkunna
frälsarens födelse för fem kaniker eller deras vikarier; herdarna
inträda genom korets stora port, gå tvärs över koret, klädda
i tunika och amictus. Ängeln säger till dem: Varen icke
förskräckta. Se, jag bådar Eder en stor glädje, som skall
vederfaras allt folket. Ty i dag har en frälsare blivit född
åt eder i Davids stad, och han är Messias Herren. Och
detta skall för eder vara tecknet: I skolen finna ett nyfött
barn, som ligger i en krubba. Flera barn, som föreställa
änglar, sjunga därpå Gloria, och herdarna gå till krubban,
sjungande: Frid på jorden. Två präster, som föreställa
barnmorskor, visa Jesusbarnet för herdarna, som tillbedja det,
varefter de avlägsna sig sjungande Halleluja.“
Här hava vi således två små dramer i den aldra enklaste
form. Varje ord i dialogen är taget från bibeln, och det
enda nya är, dels att man fördelat dem på olika sångare —
och detta hade ju redan förut skett i antifonen eller
växelsången — dels att man åskådligt framställde hela scenen.
Ur dessa primitiva förutsättningar växte emellertid medeltidens
drama fram, först det s. k. liturgiska dramat, som är
medeltidsdramat i dess äldsta form såsom ännu en del av själva
den latinska gudstjänsten.
Dylika liturgiska dramer förekommo vid alla de större
festerna under kyrkoåret. Utom herdarnas tillbedjan
uppfördes på juldagen två andra dramer, Brudgummen och
Profeterna, till vilka vi strax skola återkomma, på menlösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
