Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Englands litteratur - Shakspere - De första åren vid lord kammarherrens trupp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LORD KAMMARHERRENS TRUPP 527
1594 kunde slutligen truppen åter börja att spela, först
mera blygsamt på en värdshusgård i Gracechurchstreet, men
efter någon tid på The Theatre. Dess beskyddare, lord
Strange, hade då emellertid avlidit, och de herrelösa skåde-
spelarne hade med anledning härav måst söka sig en ny
patronus. En dylik funno de i lord Hunsdon, och emedan
han var lord kammarherre, blev truppens titel “lord kammar-
herrens“. Denna trupp var nu utan tvivel Englands för-
nämsta. Författare för densamma var Shakspere, som nu
efter Marlowe’s, Greene’s och Kyd’s död ej längre hade
någon medtävlare, och skådespelarne voro de yppersta i
London. Huvudrollerna utfördes av Richard Burbage, en
son till ägaren av The Theatre, och såsom man vet spelade
han Richard III, Hamlet, Lear och Othello. Andra med-
lemmar av truppen voro Pope, som på 1580-talet gästat
Danmark såsom medlem av lord Leicester’s trupp och tyd-
ligen gav Shakspere åtskilliga notiser, som han använde för
Hamlet, John Hemings, en sällsport hederlig och nobel
personlighet, som sedan ombesörjde utgivandet av Shakspere’s
dramer, William Kemp, som ansågs såsom den främste
komikern, men som synes hava offrat väl mycket åt den
sämre publikens smak, Bryan, Condell m. fl. Alla dessa
skådespelare — utom den bråkiga William Kemp — tyckas
hava varit förenade med en varm vänskap, de voro aktnings-
värda och praktiskt kloka män, och som vi sedan skola se,
förstodo de också att både socialt och ekonomiskt höja det
yrke, de utövade.
Konkurrenstruppen, som stod under beskydd av lord
amiralen och förfogade över en skådespelare, Richard Alleyn,
vilken i talang tävlade med Burbage, hade så till vida ett
försprång, som truppen ägde de flesta och bästa styckena
av 1580-talets repertoar. Och härpå hade Shakspere säker-
ligen tänkt, ty då hans trupp i oktober 1594 kunde börja
i London, hade han icke mindre än sex nya stycken färdiga
eller i det närmaste färdiga för att med dem upptaga kon-
kurrensen med lord amiralens män. Dessa skådespel voro
Richard III, Troilus and Cressida, Förvillelser, Kärt besvär
förgäves, När slutet är gott, är allting gott och Två ung-
herrar från Verona — åtminstone förefaller denna datering
sannolikast, ehuru här ej är tillfälle att ingå på någon när-
mare motivering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
