Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klassicitetens religiösa och vetenskapliga kultur - Den religiösa kulturen - Libertiner, gallikaner, jesuiter och jansenister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 4 JANSENISMEN
beroende av den fria viljan, och deras ståndpunkt hade
särskilt framlagts av den spanske jesuiten Molina (1588),
vilken förfäktat, att Guds nåd för att bliva effektiv fordrade
en medverkan av människans egen fria vilja.
Fäster man sig vid den formulering, som denna fråga
fått hos medeltidens och reformationens teologer, så före-
faller den ju oss såsom ett dogmatiskt gräl, vilket numera
ej kan hava något intresse. Men såsom Brunetière an-
märker, gäller tvisten med vårt sätt att uttrycka saken en
fråga, som alltjämt diskuteras: huruvida vi själva bestämma
vårt handlingssätt, huruvida den mänskliga naturens egen
kraft är tillräcklig för vår etiska fulländning, eller tvärtom,
huruvida vi hava behov av någon hjälp, något bistånd av
en högre makt — dess namn gör föga till saken. Antaga
vi det senare, förringa vi naturens egen kraft och löpa fara
att upphäva den fria viljan, men bestämmer man sig för
det förra alternativet, förvandlar man Gud till en för vårt
moraliska liv fullkomligt obehövlig hypotes. Det är därför
naturligt, att ett verkligt religiöst sinne, trots alla svårig-
heter, känner sig dragen till Augustinus’ lära med den
formulering, som denna kan få under olika tider, lika na-
turligt som att förståndsmänniskorna skola känna sig tillhaka-
stötta av en dylik teori, naturligt således att vi finna Luther
i det ena lägret, jesuiterna i det andra.
Men också inom den katolska kyrkan rörde sig ett from-
hetsliv, som reagerade mot den jesuitiska skolastiken. Och
detta kom särskilt fram i den s. k. jansenismen, vilken i
viss mån motsvarar pietismen inom den lutherska kyrkan,
då denna i övrigt stod under den skolastiska ortodoxismens
tecken. Jansenismens codex var ett postumt, 1640 utgivet
arbete om Augustinus av den nederländske teologen Cornelius
Jansenius, som två år förut avlidit. I detta hade han ener-
giskt tagit upp Augustinus’ lära om den mänskliga naturens
syndfullhet: väl kan människan av fri vilja underlata en
enstaka ond handling, men hon kan aldrig utrota sin naturs
dragning till synd. Frälst kan hon blott bliva genom Guds
nåd, och denna nåd giver Gud åt några, under det att
andra bestämmas till fördömelse.
Sin största betydelse fick denna lära i Frankrike, och där
fick den sin härd i klostret Port Royal.
Port Royal des Champs var ett gammalt nunnekloster av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
