- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 4. Den franska klassiciteten /
369

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska restaurationens litteratur - Kavaljerernas litteratur - Komedien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CONGREVE 369
baka från litteraturen för att blott leva den bildade världs-
mannens liv, aristokratiskt fin i sin smak och. sina vanor,
utan att någonsin förfalla till en Wycherleys débaucher.
Han förblev ungkarl, men även över hans erotik, särskilt
över hans förhållande till Marlbouroughs dotter, lady Grodol-
phin, faller en viss idealitet, och simpel var Congreve aldrig.
Han förskonades också för Wycherleys ålderdom och avled
redan 1728 vid blott femtioåtta år.
Han skrev endast fyra komedier och den förut omtalade
tragedien The mourning bride. Efter debutarbetet The old
bachelor (1693) författade han The double-dealer, Love for
love och The way of the world (1700). Estetiskt stå dessa
över Wycherleys lustspel, och engelska litteraturhistoriker
anse Congreve vara en bland Englands allra mest framstå-
ende lustspelsförfattare. Wycherley arbetade tungt och utan
lätthet, Congreves stycken hava däremot en vida större friskhet
och omedelbarhet. Råheten i Wycherleys dialog är till en
stor del försvunnen, och Congreve är verkligen spirituell.
Figurerna äro ej heller så brutala som hos Wycherley. Men
i grunden äro de, särskilt damerna, lika hjärtlösa, lika lider-
liga som hos denne, och att de ej stöta oss lika mycket,
beror väl närmast på den eleganta, kvicka dialogen. I
denna ligger utan tvivel Congreves huvudsakliga företräde
framför den äldre generationen, ty någon större komposi-
tionstalang har han knappast, och även i hans sista och
förnämsta stycke, The way of the world, är handlingen
tämligen tillkrånglad och oöverskådlig. Han är en ypperlig
typskildrare, men psykolog i egentlig mening är han knappt
mer än Wycherley, och han äger icke dennes förfärande
kraft i karaktäristiken. Det är därför jag företrädesvis
uppehållit mig vid den äldre och för restaurationen mest
karaktäristiska författaren, ehuru Congreve möjligen är den
estetiskt mera betydande.
Då Congreve skrev sitt sista stycke, hade redan en kraft-
full reaktion mot teaterns osedlighet börjat, och förmodligen
var detta en bidragande orsak till, att Congreve slutade upp
att skriva för scenen.
Angrepp på teatern hade väl, såsom vi erinra oss, före-
kommit ända sedan det moderna engelska dramats första
år, och de hade fortsatt även under restaurationen. Men
att de hatade och föraktade puritanerna ogillade teatern,
Schlick. Allmän litteraturhistoria. IV. 24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 18:45:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/4/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free