Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Romanen - Prévost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRÉVOSTS BIOGRAFI 173
graven; ty det var detta namn, jag gav den aktningsvärda
orden, i vilken jag för framtiden gick att jorda mig. Men
jag märkte, att detta så livliga hjärta ännu glödde under
askan. Frihetens förlust smärtade mig ända till tårar. Jag
sökte min tröst i böcker. De voro mina trogna vänner,
men de voro döda som jag.“
Han bodde i det stora benediktinerklostret Saint-Germain-
des-Près i Paris, åtnjöt en tämligen obegränsad frihet och
började redan med sin första roman: Mémoires et Aventures
d’un Homme de qualité. Men längre än i sju år härdade
abbé Prévost ej ut med klostertvånget, rymde ånyo 1724
först till England och sedan till Holland, som i viss mån
blivit en litterär filial till Frankrike, där franska böcker och
tidningar trycktes och där flera franska författare uppehöllo
sig. Den förrymda abbéen levde här såsom litteratör, in-
ledde en ny öm förbindelse med en dam av mera tvetydig
karaktär, begav sig med henne ånyo över till England, där
han nu stannade ett par år, livnärande sig på sin penna,
lyckades slutligen ännu en gång utverka förlåtelse för alla
de snedsprång, han begått, och återvände 1734 till sitt
kloster. Någon omvändelse blev det dock ej fråga om,
endast en försoning i det yttre, och Prévost fortsatte sitt
litteratörsliv såsom förut, hade alltjämt en bedrövlig ekonomi
och fick först 1754 ett prieuré, som befriade honom från
de värsta brödbekymren. 1763 ändade ett slaganfall detta
oroliga och växlingsrika liv.
Såsom författare utvecklade Prévost en oerhört produk-
tivitet, men av hans bortåt tvåhundra volymer, är det blott
ett arbete, Manon Lescaut, som överlevat glömskan. Likväl
voro även de andra av en viss betydelse, ty Prévost är en
av dem, som kraftigast verkat för att i Frankrike populari-
sera den engelska litteraturen. Han översatte Richardsons
romaner Pamela, Clarissa och Sir Charles Grandison, han
gav 1733 —1740 ut en tidskrift Le Pour et le Contre, som
på franska innehöll stora utdrag ur Addisons, Steeles, Swifts,
Drydens, t. o. m. Shakspere’s skrifter, och för flera av sina
romaner valde han engelska ämnen. Den insats, som Eng-
land nu kom att göra i den franska kulturen, berodde där-
för till en väsentlig del på Prévosts verksamhet. Det var i
hans översättning, som Rousseau sedan läste Richardson,
som för honom fick så stor betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
