Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska litteraturen vid århundradets mitt - Roman och drama - Richardson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 PAMELA
håller. Ers välborenhet lär väl aldrig vilja nedlåta sig till
en så simpel och ovärdig slav som den stackars Pamela“.
Men när hon skrev detta, hade hon tydligen klart för sig,
att segern var så gott som vunnen, att fienden efter denna
sista, förtvivlade attack skulle giva sig på nåd och onåd
och att “dygden“ till sist skulle få sin belöning. Pamela
har således det kallaste huvudet av de två. Men hennes
synvidd är, både i moral och religion, till ytterlighet trång,
och hon gör intryck av en katekes. Att stå mot förförelsen
känner hon såsom en moralisk och religiös plikt. Men vill
B. lagligen gifta sig med henne, så är allt i bästa ordning:
otukt är ju i katekesen förbjuden, men äktenskapet är in-
stiftat av G-ud. Att Mr. B. är en moraliskt mindervärdig
person, en ren lump, därpå reflekterar hon icke. Men detta
sammanhänger med ett annat drag hos henne. Richardsons
hjältinna är en ohjälplig underklassare med en nästan träl-
aktig vördnad för börd och rikedom. När B. i början av
romanen förgäves sökt förföra henne och förbittrad över
hennes motstånd säger, att han skall låta henne vända till-
baka till sin forna fattigdom, sjunker hon till hans fötter:
“Tillåt mig att på knä tacka er för alla välgärningar och
ynnestbevis, som ni hopat på mig, för de tillfällen jag
genom er och min döda matmoder fått att förkovra och
lära mig saker. Ert namn skall aldrig komma över mina
läppar utan med vördnad och tacksamhet. Och må Gud
allsmäktig välsigna eder nu och alltid. Amen!“ Richardson
har också ett mycket karaktäristiskt försvar för den mesal-
lians, han låter B. göra. Då dennes syster, lady Davers,
förebrår brodern hans äktenskap och frågar, vad han skulle
säga, om en hertiginna gifte sig med sin betjänt, så svarar
han: mannen skall vara hustruns huvud. Det är han själv
fortfarande, fastän han äktat en tjänstflicka. Men betjän-
ten kan icke bliva sin högborna hustrus huvud — det är
puritansk bibeltro och underklass i förening!
I själva verket är Pamela en ny, puritansk form av den
gamla medeltida Griseldissagan. Pamela predikar hela tiden,
liksom Griseldis, sin egen ringhet, sin ödmjukhet och sin
lydnad mot den höge herre, som värdigats upphöja henne.
Hans vilja skall i allt b]iva hennes lag, och i annan form
gå Miltons ord om det första människoparet här igen: He
for God only, she for God in him. Det är bara synd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
