Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska litteraturen vid århundradets mitt - Den engelska förromantiken - Gray
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422 DEN NORDISKA RENÄSSANSEN
som nu börjar att våldsamt smäda konungen och förebrå
honom hans illdåd. Efter detta störtar han sig huvudstupa
från klippan ned i havet och omkommer.
Likheten kan ju bero på en tillfällighet; men detta före-
faller dock mindre troligt, ty dels är det hela alldeles av-
vikande från alla de motiv, med vilka den engelska dikt-
ningen under 1700-talet rört sig, dels var Gray en lärd för-
fattare, som i regeln blott omsatte uppslag, som han lånat
från mindre kända litteraturområden, dels förekommer slut-
ligen i samma dikt ett lån från en annan nordisk dikt,
Darradssången. Erågan sammanhänger emellertid med en
annan: den lärda världens dåvarande kännedom om den forn-
nordiska litteraturen. Och då vi här kommit fram till en
ny, mycket givande insats i den litterära utvecklingen, måste
vi en stund dröja vid denna fråga.
I stort sett var den rika isländska fornlitteraturen okänd
före 1600-talets början, fullständigt okänd utanför Skandi-
navien och även där blott känd i några litterärt oviktiga
arbeten. Men omkring år 1600 uppstod på Island ett slags
renässans. Lärde såsom Arngrim Jönsson, Biorn Jönsson
m. fl., började att samla in och avskriva gamla handskrifter,
och omkring 1630 vidtog en export av dessa handskrifter
från Island först till Danmark samt sedermera också till
Sverige. Det nästa steget togs, då danske och svenske lärde
utgåvo dessa fornskrifter av trycket. Snorres Edda utgavs
1665 av dansken P. J. Resenius, sedermera (1746) av
svensken J. Göransson; den s. k. Sæmunds Edda trycktes
visserligen först 1787 ff., men enskilda dikter hade redan
förut publicerats, Voluspå och Hávamál 1665, Vegtamskvida
1689, och även andra liknande kväden hade tryckts, liksom
de gamla heroiska sagorna: Hervararsagan av Verelius 1672,
Volsungasagan av Göransson 1737, båda ju med talrika i
prosan inlagda dikter, Egill Skallagrimssons saga i dansk
och latinsk översättning 1738, Hákonarmál, Krákumál d. v. s.
Ragnar Lodbroks dödssång 1651 och 1737, Darradssången
1689 m. fl. Vid dikterna var ofta en latinsk översättning
bifogad, och dessutom funnos flera isländsk-latinska lexica,
av Verelius (1671) m. fl. Möjligheter för en utlänning att
studera denna litteratur förelågo således.
Den förste utanför norden, som tyckes hava ägnat is-
ländskan någon uppmärksamhet, dock blott ur språklig syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
