Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Lessing - Miss Sara Sampson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 36 THEATRALISCHE BIBLIOTHEK
efter fyra haften avstannade. I det hela står han här ännu
på Gottscheds ståndpunkt och hyllar denne som Tysklands
store smakdomare, håller strängt på de tre enheterna samt
inför t. o. m. i tidskriften Corneilles bekanta avhandlingar,
vilka han sedermera så skarpt skulle kritisera. Men å den
andra sidan spårar man dock ett visst famlande efter något
nytt, efter något avvikande från det Gottschedska program-
met. Vi bilda oss, skriver han, för mycket efter den franska
klassiciteten och taga för liten hänsyn till nu levande för-
fattare, som söka att gå sina egna vägar — med all sanno-
likhet en hänsyftning på Marivaux. Det tyska dramat skulle
få ett annat liv, om det också toge intryck från antikens
stora skalder samt engelska och spanska, vilka man nu blott
känner till namnen, men som förtjäna vår aktning likaväl
som fransmännen — Shakspere, Dryden, Wycherley, Van-
brugh, Cibber, Congreve, Lope och Moreto, — sammanställ-
ningen av Shakspere och Cibber tyder emellertid på, att
Lessing själv föga kände till den förre, och med all sanno-
likhet inskränkte sig hans beläsenhet här till Borcks över-
sättning av Julius Cæsar.
1754 började han en annan tidskrift, Theatralische Biblio-
thek, som fortgick till 1758, och där han tog upp det nyss
antydda programmet: att söka göra den tyska publiken be-
kant med olika lands och tiders dramatik. Här förekomma
nämligen uppsatser om den italienska teatern — t. o. m. om
Trissino, Ruccellai och Bibbiena — om Dryden och Thomson,
om en spansk dramatiker, om Seneca, om Destouches, om
Dubos’ teorier, om den engelska teatern m. m. Den vik-
tigaste artikeln var väl en, som handlade om det nya rörande
lustspelet. Som man märker röjer Lessing här en ovanligt
stor lyhördhet för alla rörelser inom litteraturen, han stude-
rade också under denna tid oerhört flitigt och gjorde en
mängd litterära bekantskaper, egendomligt nog också med
Voltaire, som använde honom till översättare och en tid var
dagligen tillsammans med den unge tysken; vänskapen blev
dock av kort varaktighet, och Lessing hade en viss tysk
motvilja mot att inlåta sig med den franska lärdomskolonien
i Berlin. I stället blev han medelpunkten för ett kotteri
unga tyska författare, Nicolai, Mendelssohn m. fl., med vilka
han nu började samarbeta, och under dessa år gjorde han
sig fullkomligt fri från Gottscheds estetiska förmynderskap,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
