Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Sturm und Drang - Goethe före Weimartiden - Lyrikens genombrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 FRIEDERIKE BRION
Man torde lägga märke till dessa bilder, särskilt i den
första strofen. Icke en enda av dessa utnötta schabloner,
som vi möta i upplysningens s. k. lyrik, utan allt är realistiskt,
omedelbart och djärvt, och samtidigt få vi något av den
nattliga rittens raska takt.
Hur långt denna förbindelse gått, säger Goethe ej med
klara ord, men säkert är, att de båda unga yppat sin kärlek
för varandra och utbytt trohetslöften. De började en brev-
växling med varandra, Goethe kom ofta ut till Sesenheim,
och prästfamiljen var utan tvivel övertygad om, att idyllen
skulle sluta med ett giftermål. Då och då skickade han
dikter till Friederike, som nu blivit hans sångmö:
So liebt die Lerche
Gesang und Luft,
Und Morgenblumen
Den Himmelsduft,
Wie ich dich liebe
Mit warmem Blut,
Die Du mir Jugend
Und Freud’ und Muth
Zu neuen Liedern
Und Tänzen giebst.
Sei ewig glücklich,
Wie Du mich liebst.
Men vid ett längre besök, som Goethe gjorde i Sesenheim
vid pingsten 1771, började tydligen hans böjelse att svalna.
Friederike hade då varit sjuk — i ett bröstlidande — och
sjukdomen hade tryckt sin stämpel på hennes drag. På
hösten skulle han lämna Strassburg, och han måste nu be-
stämma sig. Skulle han fortsätta eller skulle han bryta?
Han beslöt sig för det senare. Men innan jag lämnade
Strassburg — skriver han — “kunde jag ej underlåta (!)
att ännu en gång se Friederike. Det var pinsamma dagar,
och minnet av dem har jag icke bevarat. När jag redan
satt till häst och till avsked räckte henne handen, stodo
tårarna henne i ögonen, och själv var jag ej väl till mods.“
Men Goethe hade icke kunnat förmå sig till att meddela
henne hela sanningen, och först i ett brev från Strassburg
fick hon den smärtsamma underrättelsen. Friederikes svar
på avskedsbrevet —: skriver han — slet sönder mitt hjärta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
