Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Sturm und Drang - De sista Stürmer und Dränger - Dramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SISTA STÜRMER UND DRÄNGER
I Don Carlos och Faustfragmentet av 1790 hade Sturm
und Drang fått sitt högsta uttryck. Men ännu på 1790-
talet hade rörelsen en efterblomstring, ehuru icke längre
representerad av Goethe och Schiller, utan av några efter-
blivna.
DRAMAT
Vi vända oss först till dramat. Såsom vi minnas var
den tyska teatern väsentligen en skapelse av Gottsched. Den
utvecklades hastigt, först genom Lessings verksamhet både
som kritiker och såsom dramatisk författare. Men det var
egentligen först på 1770- och 1780-talen, som teatern fick
någon större betydelse för det tyska kulturlivet, och då
framträdde även de första berömda skådespelarna, Friedrich
Ludwig Schröder och August Wilhelm Iffland, av vilka den
förre särskilt var verksam såsom Shakspere-bearbetare; det
var till en stor del tack vare honom, som Shakspere först
blev så bekant och populär i Tyskland. Teatern, som på
Gottscheds tid så gott som uteslutande levat på översätt-
ningar från franskan, översvämmades nu av tyska original-
arbeten. Det estetiska värdet av dem är, om man frånser
Goethes och Schillers, mycket obetydligt, men de äro ett
uttryck för de rörelser, som bröto sig mot varandra i Tysk-
land under denna intellektuellt så livaktiga tid. Hettner
indelar dessa dramer i tre grupper: i riddardramer, till vilka
Götz givit väckelsen, i rövardramer, vilkas anherre är Schil-
lers ungdomsstycke, och i borgerliga dramer, som delvis
anknyta till Miss Sara Sampson, men nu äro fyllda av
den nya tidens anda. I alla tre grupperna återfinner man
Sturm und Drangs idéer, icke blott i de romantiska riddar-
och rövardramerna. En tysk filolog har med systematisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
