Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Nyromantiken - Filosoferna - Fichte - Schelling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 8 6 DICHTES HEDEN
sitt land, och i pedagogiken skulle man ansluta sig till
Pestalozzis metod, varvid Fichte lade en särskild vikt vid
kroppsövningarna. Men detta är det oväsentliga. Det vik-
tiga är själva uppfostrans mål: att skapa en ungdom, som
har förmåga och vilja att sätta sig stora uppgifter före och
för dem offra sig själv.
Något alldeles nytt var ju detta icke. Redan Axel Oxen-
stierna hade yttrat nästan detsamma, Schiller, av vilken
Fichte tagit starka intryck, hade i sina dikter redan före-
bådat många av dessa idéer, och samtidigt med Fichte fram-
trädde en hel följd av personligheter, som arbetade för
samma mål, von Stein, von Scharnhorst, von Gneisenau
m. fl. Men denna allmänna tendens hos tiden fick liksom
en högre valör genom att ordnas in i ett filosofiskt system.
I allmänhet knäsätter ju filosofien blott idéer, som redan
ligga i tiden, och ger dem ett abstrakt, åtminstone till synes
mera vetenskapligt uttryck. Och så var det också här.
Genom den filosofiska formen blev denna uppfattning av
folket och fosterlandet liksom fasthamrad, och talen fingo
därför en stor betydelse för den tyska kulturutvecklingen,
även omedelbart för diktningen, för Kleist, Körner, Arndt
och de andra frihetsskalderna. På nyromantikens huvud-
trupp hade däremot denna manliga viljefilosofi ej någon in-
verkan. Vad nyromantikerna fäste sig vid, var i stället en
annan punkt i hans system: Jaget, som skapar hela till-
varon. Ty, som vi sedan skola se, blev fantasiens värld
för nyromantiken den enda verkliga.
SCHELLING
Nyromantikernas egentliga filosof var icke Fichte, utan
Schelling, och detta röjer sig redan däri, att etiken, som
för Fichte varit huvudsaken, alls icke intresserade Schelling.
Någon fast ståndpunkt har han dock icke. Fichte modifierade
under årens lopp betydligt sitt system, men det är ett intet
mot Schelling, hos vilken man kan urskilja ej mindre än
fem olika utvecklingsskeden. Viktigast är onekligen hans
första, det naturfilosofiska, och det var företrädesvis genom
sina då uttalade åsikter, som han kom att inverka på sin
samtid. Tankevetenskap kan man näppeligen kalla denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
