- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 6. Romantiken /
351

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Nyromantiken - De fristående nyromantikerna - Kleist och frihetskriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AKNDT 351
den, låg sårad på slagfältet — såsom han trodde dödligt
— hade han givit ett kanske ännu mera gripande uttryck
åt denna rent religiösa fosterlandskärlek: Was ich so treu
im Herzen trage, das muss ja doch dort ewig mit mir leben!
En annan också tilltalande typ för denna tids tyska pa-
trioter är Ernst Moritz Arndt, vilken egendomligt nog föddes
såsom svensk undersåte — 1769 på den då Sverige till-
höriga ön Rügen — och som alltid trots sin tyska patrio-
tism hyste en varm sympati för vårt land; under hans ung-
domstid ser det nästan ut, som om han haft några fantasier,
vilka erinra om det trettioåriga krigets tid, då man hoppades,
att “lejonet från norden“ skulle återställa Tysklands frihet.
1806 hade han blivit professor vid det likaledes svenska
universitetet i Greifswald, men måste på grund av frans-
männens anmarsch fly över till Sverige, som han redan förut
gott kände till, ty han hade 1803 —1804 här gjort en resa,
som han skildrat i det för oss svenskar ganska värdefulla-
arbetet Reise durch Schweden (1806). I Sverige stannade
han till 1809, då han efter Gustaf Adolfs avsättning och
den därefter följande förändringen i Sveriges politik flyttade
över först till Tyskland, men kort därefter till Petersburg,
där han sällade sig till von Stein, som därifrån sökte orga-
nisera motståndet mot Napoleon. Ty Arndts stora patos i
livet var hat mot den övermäktiga franska kultur, som ho-
tade att förinta all annan, särskilt den tyska folkindividua-
liteten, och framför allt hat mot den stora folkförtryckaren
Napoleon. Detta är också grundtanken i hans Geist der
Zeit, vars andra del huvudsakligen skrevs i Sverige. Efter
Napoleons nederlag i Ryssland blev han också en bland de
mest verksamma agitatorerna för befrielsekriget, både på
vers och prosa, och hans dikter, såsom Der Deutschen Vater-
land, blevo nästan folkdikter. Kännetecknande för dem är
den djupt religiösa, protestantiska undertonen, kampen mot
Napoleon blir icke blott en frihetsstrid utan ett heligt krig,
och detta religiöst-patriotiska patos behöll Arndt under hela
sitt liv. Hos honom förenade det sig ock med ett politiskt
frisinne, varigenom han framstår såsom en av föregångarne
till den rörelse, Das junge Deutschland, som följde efter den
nyromantiska reaktionen. Efter kriget hade han blivit pro-
fessor i Bonn. Men hans kraftiga uppträdande mot de tyska
regeringarnas reaktionära inrepolitik hade till följd, att han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 19:08:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/6/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free