- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 6. Romantiken /
408

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Englands litteratur - Sjöskolan - Southey - Poe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Come, brother, come! They sung; too long
        Have we expected thee,
        Henceforth we bear no more
The unequal weight; come, brother, we are Four.


Den fjärde platsen blir således hans. Och nu får Ladurlad
den eviga vilans ro samt blir upptagen till himlen! Man
måste medgiva, att det fordras fantasi att hitta på något
dylikt, och hos Southey fanns det också vida mera verklig
fantasi än hos t. ex. Tieck och Novalis. Men denna fantasi
är knappt konstnärlig, Southey har ingen förmåga att giva
sina figurer några fasta former, utan de bliva blott
dimgestalter, som icke kunna intressera oss. Det hela blir,
såsom man sagt, blott en orientalisk balett. Men dock var
Southey icke utan litterär betydelse. Ty han är dock den
förste, som fört in orienten i den europeiska dikten. Kort
därefter följde Moore och Byron i England, i Tyskland
kommo bröderna Schlegel och Goethe, sedermera Rückert, i
Erankrike Victor Hugo med Les Orientales. Den, som
inlett rörelsen, var dock Southey. Och han ägde även
förmågan att skriva en ovanligt melodiös vers. Jag behöver
blott citera den första strofen i Thalaba:

        How beautiful is night!
A dewy freshness fills the silent air;
No mist obscures, nor cloud, nor speck, nor stain
        Breaks the serene of heaven:
In full-orb’d glory yonder Moon divine
Rolls through the dark blue depths.
        Beneath her steady ray
        The desert-circle spreads,
Like the round Ocean, girdled with the sky.
        How beautiful is night.

POE



Den art av romantik, för vilken Coleridge är den främste
engelske representanten, liksom Hoffman för den tyska,
skulle inom den engelsktalande världen företrädas av ännu
en stor och betydande skald: amerikanaren Edgar Allan
Poe, vilken visserligen är betydligt yngre än Coleridge, men
alldeles avgjort tillhör samma riktning och därför också
bäst behandlas i detta sammanhang. Den äldre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 19:08:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/6/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free